Misstänksamhet mellan poliser i Sverige och grannländer försvårar samarbete

Att samverka med kollegor i andra länder beskrivs som ett krav för att kunna motverka gränsöverskridande brottslighet. Samtidigt skapar internationell samverkan svårigheter för poliser och gränspoliser, visar en studie från Högskolan Kristianstad och Linnéuniversitetet.

Studien hade två syften, dels att analysera samarbetet mellan gränsmyndigheter i Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen, dels att visa hur förtroende och yrkesidentitet uppstår i det gemensamma arbetet.

Misstänksamhet hindrar arbetet

Ett fynd i studien är att det internationella arbetet ibland försvåras av inbördes misstänksamhet, säger Sophia Yakhlef, universitetslektor i sociologi med inriktning på kriminologi vid Högskolan Kristianstad.

– En intressant aspekt som upptäcktes i den här studien är att poliserna inte enbart kontrasterade sig själva mot brottslingar och kriminella grupper, utan även mot en fiende som kunde hittas bland kollegor eller ha inflytande över kollegor.

Misstänksamheten hindrade gemenskapsbyggande och förtroendeskapande och ibland även möjligheten att genomföra det dagliga arbetet, säger Sophia Yakhlef. Bland annat kunde poliser vara ovilliga att dela med sig av viktig information, eller diskutera pågående fall.

– Enligt poliserna är det oftast mycket svårt att lösa dessa brott utan samarbete från organisationer från den andra sidan, just eftersom man då bara får ”halva bilden” eller delar av informationen. Om samarbetet hindras på grund av misstänksamhet blir brottsutredningen och de inblandade lidande, säger Sophia Yakhlef.

Misstänksamhet som är ogrundad och bygger på gamla föreställningar kan förhindras genom gemensamma insatser, förtroendeskapande och genom att man lära känna varandra, menar forskarna.

Polis i Tallinn, Estland. Bild: Ilja Nedilko, Unsplash

Ryssland blev gemensam fiende

Forskarna samlade in material till studien när Ryssland annekterade Krim 2014–2015. Ryssland eller ryska spioner blev under denna tid något som poliser kunde se som en yttre fiende – ”den andre”, som man kunde enas i motståndet till.

– ”Den andre” förstärkte polisernas och gränsbevakarnas band inom gruppen. De samarbetssekvenser vi undersökt visar att professionellas identiteter skapas och återskapas genom att kontrastera sig mot dessa kategorier, säger Goran Basic vid Linnéuniversitetet.

Moral skapas och återskapas, menar forskarna, i mötet med människor som förknippas med att vara ”fienden”, som kan vara närvarande i både fysisk och osynlig form.

Viktigt att bygga bra samverkan

Forskarna säger att de hoppas att de analytiska begrepp som avhandlas i studien, som normupplösning, gruppmentalitet och konstruktion av en fiende, ska komma att användas på polisutbildningar i Sverige.

– Det är viktigt för den praktiska verksamheten att förstå värdet av förtroendeskapande och relationskapande för att samverkan inte ska präglas av misstänksamhet mot dem man samarbetar med, säger Sophia Yakhlef.

Text: Högskolan Kristianstad samt forskning.se

Vetenskaplig artikel:

Anomie and collaboration in intelligence and operational police and border guard work in the Baltic Sea area: in-group mentality and construction of the other (Goran Basic och Sophia Yakhlef), Högskolan Kristianstad.