Tvärsnitt av träpåle
En kluven träpåle som visar begynnande röta orsakad av träsvamp. Bild: Charlotte Björdal
Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

När grundvattennivåer sjunker kan fastigheter som vilar på trägrund drabbas av röta och sättningar. Och skador kan snabbt uppstå även vid en liten sänkning av vattennivån.

Redan för 2000 år sedan skrev romarnas stora arkitekt Vitruvius att träpålar måste slås ner helt i lera eller sank mark för att skapa en stabil grund för byggnader. En avhandling från Göteborgs universitet visar nu att grundläggningar av trä får synliga skador redan efter ett år om grundvattnet sänks.

Många av de äldre husen i Göteborg står på en grundläggning av träpålar. Så länge pålarna är omslutna av vattendränkt, blöt lera har de en lång hållbarhet. Det beror på att träet bryts ner väldigt sakta i en syrefri miljö. Men om leran börjar torka ut kan träsvampar angripa pålarna som till slut tappar sin bärighet vilket kan ge sättningar i byggnaderna.

Exakt hur detta går till har undersökts i en avhandling.

– Jag ville undersöka hur snabbt nya grundvattenförhållanden påverkar träets nedbrytning i lerjord. Vi har kunnat visa att rötsvamparna bara växer till ovanför grundvattennivån och att det blir mindre bakteriell nedbrytning ju längre ned under grundvattennivån som träet befinner sig, säger doktoranden Johanna Elam.

Rötsvampar behöver syre

Träpålarnas främsta fiender är rötsvampar och bakterier. Rötsvamparna kan ligga latent i träytan och jorden, och börjar angripa träet först när de kommer i kontakt med syre. Då kan nedbrytningen av träpålen ta fart och försämra dess hållfasthet inom relativt kort tid, i värsta fall inom några år. Bakteriernas angrepp tar däremot flera hundra år, trots att det pågår hela tiden även i syrefria miljöer.

Avhandlingen har undersökt träpålar och mätt miljöförhållandena vid åtta byggnader i Göteborg. Dessutom har olika grundvattenförhållanden simulerats i laboratorieförsök  för att bättre förstå effekterna av sänkt grundvatten. I dag tillåts ofta en viss sänkning eftersom det anses vara riskfritt.

– I labbförsöken har jag sett att nedbrytningen syns redan efter tolv månader på de träpålar där grundvattennivån hade sänkts och den omgivande leran inte längre var blöt. Proverna som togs från husens pålar har alla klarat sig från röta, vilket tyder på att grundvattennivån och den syrefria miljön har behållits över tid, säger Johanna Elam.

Tips till fastighetsägare

  • Ta prover på befintliga trägrundläggningar före ett angränsande byggprojekt startar för att kunna bedöma hur pass nedbrutet träet redan är och hur skyddande miljön är.
  • Överväg att grundförstärka fastigheten om det finns stora risker för sättningsskador.
  • Om du har en krypkällare med jord, lägg in ett golv för att skydda jorden från uttorkning hellre än att installera en avfuktare eller en vattenpump.

Mest nedbrytning närmast ytan

I dag ställs ofta ett krav på maximalt 30 centimeter grundvattenavsänkning runt byggplatser. Men 30 centimeter lägre grundvatten kan vara tillräckligt för att orsaka allvarlig skada på en träpåle, om sänkningen sker under en lång period.

Den kraftigaste nedbrytningen av träet sker närmast grundvattenytan, även om det tar ganska lång tid för syret att vandra ner i en lera som torkar ut. Vissa resultat tyder också på att om grundvattnet strömmar runt träpålen så kan det tillföras syre som får rötsvamparna att växa till.

– För att skydda träet ska det antingen vara 100 procent vått eller 100 procent torrt. Därför rekommenderar jag att man skärmar av grävda gropar ordentligt så att grundvattennivåerna behålls utanför gropen. Det är bättre än att pumpa dit vatten, som riskerar att öka vattenrörelserna och därmed skapa tillförsel av syre, säger Johanna Elam.

Avhandling

Microbial degradation of wooden foundation piles in urban context – causes and concerns, Göteborgs universitet.

Kontakt

Johanna Elam, doktorand i miljövetenskap vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, johanna.elam@marine.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera