Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Hög vilopuls kan vara en oberoende riskfaktor för demens, visar en studie från Karolinska institutet. Vilopuls är enkelt att mäta, och går att sänka med hjälp av motion eller medicin. Därför tror forskarna på nya möjligheter med att mäta vilopuls hos äldre.

Att mäta vilopuls hos äldre kan bli ett sätt att upptäcka personer med högre risk för demens – och göra det möjligt att förebygga sjukdomen i ett tidigt stadium, menar forskare vid Karolinska Institutet.

– Vi tror att det kan vara värdefullt att undersöka om vilopuls kan användas för att identifiera patienter med hög risk för demens. Om vi då kan följa deras kognitiva utveckling mera noggrant och tidigt föreslå insatser kan vi potentiellt fördröja utvecklingen av demens, vilket kan bidra till att förbättra deras livskvalité, säger Yume Imahori, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Vilopuls på mer än 80 slag per minut

Den aktuella studien undersökte om vilopuls var förknippat med demens och kognitiv nedsättning – oberoende av kända riskfaktorer som hjärt-kärlsjukdom. Och följde 2 147 deltagare – 60 år eller äldre och boende i Stockholm – i upp till 12 år. Slutsatsen blev att personer med en vilopuls på 80 slag per minut eller mer i genomsnitt hade 55 procent högre risk för demens än personer med en puls på 60–69 slag per minut.

Tre slutsatser av studien:

  • Förhöjd vilopuls var associerad med ökad risk för demens hos äldre vuxna.
  • Sambandet var oberoende av hjärt-kärlsjukdomar.
  • Förhöjd vilopuls var också associerad med accelererad kognitiv nedgång.

Sambandet hög vilopuls och demens

Sambandet mellan hög vilopuls och ökad risk för demens kvarstod också efter det att forskarna tagit hänsyn till andra faktorer som kan störa resultatet, som olika hjärt-kärlsjukdomar. Och de noterar också att slutresultatet kan ha påverkats av oupptäckta hjärt-kärlhändelser, och av att flera deltagare med hjärt-kärlsjukdom dog under uppföljningsperioden och därigenom inte hann utveckla demens.

Det går inte att fastställa något orsakssamband i studien, det vill säga att hög vilopuls orsakar demens, men däremot kan det finnas flera möjliga förklaringar till varför hög vilopuls kan kopplas till högre risk för demens – bidraget från bakomliggande hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorerna bakom dessa, stela pulsådror, samt störningar i det autonoma nervsystemet.

Antalet personer som lever med demens väntas öka globalt från 55 miljoner till 139 miljoner mellan 2020 och 2050, enligt organisationen Alzheimer’s Disease International. I dag saknas botemedel men det finns stöd för att bibehållandet av en hälsosam livsstil och ett friskt hjärta kan bidra till att fördröja debuten av demens och lindra symtomen.

Studien har letts av lektor Chengxuan Qiu vid samma institution och är en del av befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen (SNAC-K) om åldrande och hälsa.

Forskningen har finansierats av Socialdepartementet, Vetenskapsrådet, Forte, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Karolinska Institutet och EU. Se den vetenskapliga artikeln för potentiella intressekonflikter.

Vetenskaplig artikel:

Association of resting heart rate with cognitive decline and dementia in older adults: a population-based cohort study (Yume Imahori, Davide L Vetrano, Xin Xia, Giulia Grande, Petter Ljungman, Laura Fratiglioni, Chengxuan Qiu) Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association 

Kontakt:

Yume Imahori, postdoktor, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, yume.imahori@ki.se
Chengxuan Qiu, lektor, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, chengxuan.qiu@ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera