Tema

Politik mot corona drabbar kvinnorna

Ländernas insatser för att hantera covid 19-pandemin har drabbat jämställdheten i Europa. 
– Vår analys visar att kvinnor missgynnats inom alla områden, säger Sofia Strid, genusvetare vid Örebro universitet.

– Politiken under pandemin har lett till att kvinnor har tvingats tillbaka och ta ett oproportionerligt stort obetalt ansvar för att ta hand om barn, gamla och alla andra med behov av omsorg, säger Sofia Strid, som är forskningsledare för projektet RESISTIRÉ, som undersökt hur jämställdhet påverkas av de politiska beslut som fattas med anledning av covid 19-pandemin.

I studien ingår alla  EU-länder, samt Storbritannien, Island, Serbien och Turkiet

– För alla sårbara och redan marginaliserade grupper i samhället har utanförskap och utsatthet ökat under pandemin och utvecklingen går mot ökad ojämlikhet. Vi kan se att de politiska besluten mest har varit inriktade på att skydda invånare med säkra jobb, högre utbildning och högre inkomster, säger Sofia Strid.

Migranter, gamla med låga pensioner, människor utan IT och datorvana och kvinnor med traditionellt ansvar hem och storfamilj tillhör förlorarna.

Konsekvenser av pandemi-politik

Forskarna har analyserat material från nio europeiska workshoppar, intervjuer med 30 experter på jämställdhet och intervjuer med 200 invånare från de 31 länder som ingår i projektet.

Intervjuerna har handlat om sociala och ekonomiska konsekvenser av pandemin och ”pandemi-politiken”, men också om hur människors beteende påverkats sedan pandemin bröt ut våren 2020. Resultaten av studien lämnades till EU-kommissionen nyligen.

Så har corona drabbat jämlikheten:

  1. Vårdkrisen har vidgat klyftan mellan kvinnor och män. Kvinnor har tvingats ta ett oproportionerligt stort – och obetalt – ansvar för att ta hand om barn, gamla och personer med funktionsnedsättning.
  2. Pandemipolitiken har en”survival of the fittest”- mentalitet. Mest tydligt är detta på arbetsmarknaden, där politiken gynnat de som redan före pandemin hade säkra arbetsställningar, högre utbildningsnivåer, och högre inkomst.
  3. Det har rått en ”krigsmentalitet” bland beslutsfattare, med snabba beslut i homogena, priviligierade grupper, med hänvisning till de exceptionella omständigheterna.
  4. Pandemin har varit en ”genus trigger”. Stängning av stora delar av samhället (lock down) ökade riskerna för att falla tillbaka i stereotypa könsmönster, med kvinnor och flickor i traditionella roller och mer av mäns våld mot kvinnor som en konsekvens.
  5. Pandemin är en förtroendekris. Pandemin har lett till en kris för tilliten i samhället, en brist på förtroende som påverkat individer och blivit ett hot mot samhällets planer på att få invånarna att vaccinera sig.
  6. Brist på jämställdhetsperspektiv i politiska beslut som fattats för att motverka pandemin. Beslutsfattarna har inte använt den data som finns och inte tagit hänsyn till hur olika grupper drabbas.

Källa: RESISTIRE D4.1 Qualitative indications of inequalities produced by COVID-19 and its policy responses. 1st cycle summary report

Vilken typ av kris är covid-19-pandemin?

Forskarna definierar pandemin som en vårdkris. Lösningen på krisen är skattefinansierad vård och omsorg, till rimlig kostnad och tillgänglighet, för alla.

– Det är avgörande för kvinnors möjlighet till egen försörjning, säger Sofia Strid.

Studien visar också att utöver vårdkrisen och en ”pandemi-politiken” som gynnat dem som redan har en trygg ställning i samhället, har den politiska pandemihanteringen sammantaget präglats av en ”krigs-mentalitet” – med snabba beslut fattade av priviligierade grupper.

Utifrån den slutsatsen menar forskarna att politiska beslut i framtiden måste bygga på att inkludera alla grupper i samhället. Något som oftast inte skett vid beslutsfattande under pandemin. Ett exempel är beslut om att låsa grönområden i städer, eller boenden för våldsutsatta kvinnor.

Därmed blev pandemin också en rumslig kris, där tillgången till rekreation och trygga utrymmen är ojämnt fördelad mellan individer och grupper, menar forskarna.

Renässans för stereotypa könsmönster

Studien visar också att en stängning av stora delar av samhället (lock down) ökade riskerna för att falla tillbaka i stereotypa könsmönster, med kvinnor och flickor i traditionella roller och mer av mäns våld mot kvinnor som en konsekvens.

Pandemin har lett till en kris för tilliten i samhället, en brist på förtroende som påverkat individer, men också blivit ett hot mot samhällets planer på att få invånarna att vaccinera sig.

Men det finns också en motsatt reaktion:

– Vi har också sett att isolering och rädsla kan få människor att vilja söka stöd hos varandra – och även i praktiken gå samman, säger Sofia Strid.

Pandemi-politik utan könsperspektiv

När det gäller hur pandemin påverkat jämställdheten mellan könen finns skillnader mellan länder och mellan olika delar av samhället.

– Det visar att könsperspektivet saknats i de politiska besluten för att motverka pandemin. Beslutsfattarna har inte använt den data som finns och inte tagit hänsyn till hur olika grupper drabbas, säger Sofia Strid.

Nästa steg i RESISTIRÉ är att upprepa datainsamling och analys av pandemins effekter. Och sätta fokus på en mer jämlik återhämtning, och bättre policylösningar i de 31 länderna.

Jämlik återhämtning från coronapandemin

Projektet RESISTIRÉ undersöker hur jämställdhet påverkas av de politiska beslut som fattas med anledning av covid19-pandemin och sedan visa på hur återhämtningen kan ske på ett mer jämställt sätt. Projektet omfattar alla länder i EU, plus Storbritannien, Island, Serbien och Turkiet. RESISTIRÉ står för  Responding to outbreaks through co-creative inclusive equality strategies. Det har partners i tio europeiska länder och har fått 50 miljoner kronor från EU:s Horizon 2020-program. Omkring sex miljoner kronor går till Örebro universitet och projektet pågår 2021–2023.

.

Studien:

RESISTIRE D4.1 Qualitative indications of inequalities produced by COVID-19 and its policy responses. 1st cycle summary report.

Kontakt:

Sofia Strid, docent och lektor i genusvetenskap vid Örebro universitet, sofia.strid@oru.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Politik mot corona drabbar kvinnorna

 lästid ~ 4 min