Tema

Digitala nomader utmanar arbetslivets normer

Digitala nomader är en växande grupp på arbetsmarknaden. Med hjälp av digitala hjälpmedel har de skapat sig en geografisk frihet och flexibilitet som kommer att påverka framtidens arbetsplatser och ställa andra krav på cheferna.

– Fokus i min forskning är förändrade och framtida arbetsförhållanden och vilken betydelse den fysiska arbetsplatsen har för hur vi förstår vårt arbete och den teknologi vi arbetar med. Digitala nomader är en växande grupp på arbetsmarknaden och vi behöver förstå hur dessa individer arbetar, precis som vi har vunnit mycket kunskap på att förstå hur det är att arbeta i fabrik, på kontor, som projektledare och så vidare, säger Caroline Ingvarsson, universitetsadjunkt vid Mälardalens högskola.

Fler bryter upp från tidigare liv

Fenomenet med digitala nomader har vuxit fram successivt under de senaste tio åren, även om rörelsen till viss del stoppat upp under 2020 och 2021, på grund av coronapandemin som innebar nedstängningar av samhället och svårigheter att resa.

– De tendenser vi ser är att digitala nomader är en växande grupp människor på arbetsmarknaden. Dessa människor har ofta universitetsexamen, är i sena 20- och 30-årsåldern med etablerade karriärer, men väljer att bryta upp från sina liv för att hitta en annan typ av utmaningar, säger Caroline Ingvarsson.

Digitalisering är en förutsättning

Digitaliseringen är en förutsättning för att den digitala nomadiska livsstilen ska vara möjlig. Att kunna arbeta på distans på det sättet som digitala nomader gör går inte om det inte finns internet, datorer och en arbetssituation som tillåter att samarbete sker helt på distans.

På så vis påverkar de digitala nomadernas livsstilsval de normer och föreställningar som finns kring arbetsliv och jobb. Ett tydligt exempel är distansarbete och hemmakontor som den gängse arbetsformen för många under pandemin. Men Caroline Ingvarsson menar att arbetslivet kommer att präglas av ett ökat intresse för distansarbete även efter coronapandemin.

– Med corona har vi tagit oss över en ganska stor tröskel. Det har blivit enklare och mer accepterat att delta i arbetsdagen utan att vara på plats fysiskt på exempelvis ett kontor. För många har det senaste året blivit ett bevis på att det går både att arbeta och leda på distans, säger hon.

Förskjutningar i normer gällande arbetslivet

I ett större perspektiv är den moderna anställningen med reglerade dagar och lön inte så självklar, då den växte fram ur industrialiseringen där människor började arbeta för lön, oftast för någon annan och som en kugge i ett större maskineri. Dessa föreställningar om vad arbete och arbetsliv är börjar nu förskjutas.

– Dels handlar det om en förskjutning i vad man tycker är ett rimligt sätt att arbeta, dels handlar det om vilken måluppfyllnad man ser att jobbet ska ge. Digitala nomader har valt att byta karriär för att kunna ha ett mer balanserat arbetsliv och för att få en större frihet att själva styra sitt jobb, säger Caroline Ingvarsson.

Stora förändringar i ledarskap och chefskap

För ledare och chefer kommer dessa normförskjutningar att innebära stora förändringar.

– Chefer och ledare kommer att, i ännu högre utsträckning än tidigare, behöva ställa sig frågor som ”Hur är jag en bra chef över medarbetare som jag träffar väldigt sällan?” och  ”Genom vilka kanaler kan vi upprätthålla vilken kommunikation?” säger Caroline Ingvarsson.

Arbetslivet tenderar även att bli mer transient (ungefär ”temporärt”, redaktionens kommentar), menar Caroline Ingvarsson, där fler arbetar på uppdrag snarare än via en anställning.

– Vi ser att fler organisationer börjar se hur man kan jobba med mer mobila organisationer där kortare uppdrag, färre anställda och flera olika anställningsformer blir det nya. Detta ställer stora krav på hur man som chef leder team som består av medarbetare som jobbar på kortare eller längre uppdrag, där man inte träffas fysiskt och där organisationen är mer dynamisk, säger hon.

Bygga lojalitet utan att träffas

Caroline Ingvarsson ska nu utvidga sin studie till att även inkludera organisationer vars medarbetare i allt högre utsträckning består av anställda som jobbar på distans på uppdrag, även i organisationers kärnverksamhet.

– Jag kommer studera frågor som hur man bygger och behåller en stark organisationskultur när människor inte längre samlas och hur det avspeglar sig om vi även efter corona kommer inkludera distansen i organisationskulturen. Här intresserar jag mig för hur man exempelvis bygger lojalitet med de man aldrig möter? avslutar Caroline Ingvarsson.

Kontakt:

Caroline Ingvarsson, universitetslektor Mälardalens högskola, caroline.ingvarsson@mdh.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Digitala nomader utmanar arbetslivets normer

 lästid ~ 3 min