Tema

Odlad svamp blir kugge i cirkulär matproduktion

Städernas matavfall kan bli odlingsbäddar för ostronskivling. Den köttiga koralltickan trivs på sågspån från svensk skog. Odlad svamp kan bli en nyckelspelare i så kallad cirkulär matproduktion, menar forskare vid SLU.

Cirkulär livsmedelsproduktion handlar om att skapa ett system där avfall inte uppstår och resurser behålls i ett kretslopp. Och som dessutom kan ge vinster både för miljön och ekonomin.

SLU-forskaren Malin Hultberg ger några aktuella exempel på hur det går att integrera svampodling i sådana kretslopp.

Bönor, svampar och grisar

Åkerböna är en gröda som många tror kan spela en allt viktigare roll för produktionen av vegetabiliskt protein för humankonsumtion. Ett av problemen med åkerböna är det skal som helst ska rensas bort när bönan ska bli mat för människor.

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Cleaner Production visar SLU-forskare hur skalen kan fungera som substrat för odling av den populära matsvampen ostronskivling (Pleurotus ostreatus).

Ett kilo åkerbönsskal (torrvikt) kan förväntas producera 1.1 kilo ostronskivling (färskvikt). I kretsloppssteget därefter visar forskarna hur det av svampen nedbrutna substratet går att använda som proteinfoder för grisar, eftersom halten av antinutritionella ämnen sjunkit kraftigt. Studien visar på potentialen av att ta tillvara restprodukter i kretsloppssystem för produktion av mat, menar forskarna.

Vad är en antinutrient?

En antinutrient är ett ämne som hämmar upptaget av olika näringsämnen från kosten, till exempel av proteiner, mineraler eller vitaminer. De kan också störa enzymers funktion och i förlängningen skada tarmen De finns i många råvaror från växtriket och agerar som en skyddsmekanism för växten, på samma vis som till exempel taggar eller stark doft.

Urban svampodling i matavfall

Det pågår också ett forskningsprojekt med namnet Stadens matavfall blir ny mat. SLU-forskare med flera undersöker hur matavfall som brutits ner i biogasprocessen i framtiden kan fungera som substrat för urban odling av bland annat ostronskivling och den asiatiska bladgrönsaken pak choi.

Forskningen är interdisciplinär (går över flera forskningsområden) och behandlar förutom frågor om skördens kvantitet och kvalitet även frågeställningar om konsumenternas acceptansför den här typen av odlingssystem.

Korallticka på tallriken?

Konsumtionen av odlad matsvamp har stigit kraftigt under 2000-talet. Ett nytt faktablad från SLU fokuserar på odling av korallticka, även kallad maitake, Grifola frondosa, en matsvamp som ännu inte är så vanlig i Sverige.

Läs mer: Faktablad om odling av korallticka (pdf). 

Smaken på svampen beskrivs som nötaktig med en textur som påminner om kött. I studien bakom faktabladet har man undersökt hur denna asiatiska delikatess trivs med att växa på åtta tillgängliga svenska substrat såsom sågspån av björk och gran och pressrester av äpple.

Syftet är att bidra till utveckling av en hållbar svensk produktion av maitake. Berikat sågspån av gran visade sig ha potential för odling av svampen och resterna efter odlingen skulle kunna användas för produktion av biobränsle. Bakom faktabladet står masterstudenten Anna Dahlin och forskaren Malin Hultberg vid institutionen för biosystem och teknologi.

Kontakt:

Malin Hultberg, universitetslektor och samverkanslektor, Institutionen för biosystem och teknologi, SLU, malin.hultberg@slu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Odlad svamp blir kugge i cirkulär matproduktion

 lästid ~ 2 min