En forskargrupp i Malmö har avslöjat en koppling mellan högt kolesterol och hur sjuk man blir av coronaviruset.
Sedan utbrottet av covid-19-pandemin har forskarvärlden försökt kartlägga coronavirusets natur, värdinteraktioner, smittvägar och varför vissa grupper drabbas så olika av viruset. Marité Cárdenas, forskare på Biofilms forskningscentrum för biologiska gränsytor vid Malmö universitet, undersöker kopplingen mellan kolesterol och covid-19.
– När du blir sjuk i covid-19, och beroende på hur sjuk du är, så sjunker din kolesterolnivå. Nivån sänks som mest för de som blivit sjukast. Ingen vet riktigt varför det är så här, säger hon.
Kolesterolpartiklar ser olika ut beroende på hälsan
– Genom vår forskning vet vi att kolesterolpartiklar är olika beroende på hur din hälsa är. Om du har ett högt kolesterolvärde – höga värden av triglycerider – så ser partiklarna olika ut; det är inte bara deras sammansättning eller koncentration, utan de är verkligen olika, säger Marité Cárdenas.
Kolesterol både nödvändigt och farligt
Kolesterolet är nödvändigt för kroppens alla celler men samtidigt ett ämne med en stor varningsstämpel. Det fastnar i blodkärlens väggar och leder till våra vanligaste hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke.
Kolesterol är en lipid, ett fettämne. Det kolesterol vi har i kroppen kommer dels från födan via tarmen, och dels från nybildning, framför allt i levern. Levern fungerar som en centralstation för kolesterolet. Därifrån forslas det ut till kroppens vävnader via blodet.
Källa: Hjärt-lungfonden
Det väcker frågan om vad som händer när coronavirusets ytprotein, eller tagg, interagerar med kolesterolpartiklarna. Tänk om dessa interaktioner i sin tur påverkar hur kolesterolpartikeln ser ut?
Om hypotesen stämmer så kan det vara så att förändringen av kolesterolpartikeln är beroende av hur partikeln såg ut från början. Syftet med forskningen är att visa att det faktiskt har inträffat en förändring.
Coronaviruset förändrar kolesterolets funktion
Forskargruppen, där Marité Cárdenas ingår, har inte kartlagt särskilda demografiska grupper, utan tittat på ett randomiserat urval. Man visste sedan tidigare att virusets ytprotein interagerar med partiklarna, men i det här experimentet syntes hur kolesterolpartiklarna utbytte fetter med viruset och cellmembranen. Dessa experiment utfördes genom att använda neutronspridning vid Laue Langevin-institutet i Frankrike.
– Något händer mellan ytproteinet och kolesterolpartikeln, som i sin tur påverkar funktionen av partikeln. Vi behöver veta om den här påverkan skiljer sig åt beroende på om en individ har högt eller lågt kolesterolvärde eller andra slags hälsoproblem.
Senare i år kommer Marité Cárdenas att börja undersöka detta fenomen med prover från patienter med olika nivåer av kolesterol och triglycerider.
Virusets ytprotein kan ligga bakom biverkningar av vaccin
– Det här öppnar upp för andra frågor, till exempel kring vaccinationer. Vaccinet släpper ifrån sig proteinets ytprotein på samma sätt som vi gjorde i vårt experiment, alltså fritt och inte bundet till viruset, och vi ser att det finns biverkningar hos en liten del av befolkningen, säger Cárdenas.
– Tänk om biverkningarna, eller en del av dem, inte är en direkt konsekvens av leveranssystemet utan snarare en fri tagg från viruset i kroppen? Är det taggproteinet som interagerar med något i HDL (high-density lipoprotein som transporterar runt kolesterolet i kroppen) som gör att det binds starkare till hjärtmuskeln, till exempel?
Så transporteras kolesterol i kroppen
Kolesterol kan inte transportas i blodkärlen på egen hand, utan förpackas i ”transportkapslar” som kallas lipoproteiner. Det finns flera olika sorters lipoproteiner, beroende på vad de ska forsla. De största lipoproteinerna heter VLDL (Very Low Density Lipoprotein).
När VLDL kommer ut i cirkulationen omvandlas det efter ett tag till LDL (Low Density Lipoprotein) och kallas ofta för det “onda” kolesterolet.
Det lipoprotein som tar med sig kolesterolet tillbaka till levern kallas HDL (High Density Lipoprotein) kallas ibland för det “goda” kolesterolet.
Källa: Hjärt-lungfonden
Alla våra organ har receptorer som gör det möjligt att känna igen och utbyta molekyler med kolesterolpartiklar. Om virusets taggprotein binds till partikeln kan det vara så att kolesterolpartiklarna fungerar som en trojansk häst, föreslår Cárdenas, som nu letar efter en samarbetspartner för att undersöka denna teori.
