Att försöka minska patienters vårdtider i respirator kan både skona patienterna och frigöra viktiga resurser inom intensivvården. Forskare har undersökt hur det kan gå till.
Vård i respirator på en intensivvårdsavdelning är ofta nödvändigt för att upprätthålla liv, och längre vårdtider ökar riskerna för svåra komplikationer och ökad dödlighet.
Avvecklingen av respiratorn för att kunna andas själv är vanligtvis okomplicerad men vid vårdtider över en vecka kan den så kallade urträningen ur respirator bli komplicerad. Urträningen kräver individuella strategier som ställer höga krav på specialistutbildade sjuksköterskor och vårdteamets kompetens.
Carl-Johan Cederwall, intensivvårdssjuksköterska och doktorand vid Göteborgs universitet har undersökt vården av vuxna patienter som kräver längre vårdtider än sju dygn i respirator, och därmed längre urträningstid.
Ofta män och multisjuka äldre
– Patienter som vårdas i respirator under lång tid är ofta män men också äldre med flera sjukdomar sedan tidigare. En ökande äldre befolkning är därför en utmaning för vården och kommer att kräva ökade intensivvårdsresurser i framtiden, konstaterar han.
– Intensivvårdssjuksköterskan spelade en nyckelroll när det gällde att skapa ett fungerande teamarbete och när det gällde att prioritera, initiera och driva urträningsprocessen framåt, menar Carl-Johan Cederwall.
Personcentrerad vård
Flertalet av de undersökta avdelningar saknade vårdrutiner baserade på personcentrerad vård och patientmedverkan var låg. Ändå fanns det personcentrerade arbetssättet med under urträningsprocessen. Hinder som identifierades var bristande teamarbete och bristande personalresurser.
Att korta patienters vårdtider i respirator, med effektivare vård, skulle ha betydande effekt på de akuta intensivvårdsresurserna. Samtidigt skulle den långvariga urträningen, som kräver väl fungerande teamarbete, troligen underlättas om den bedrevs separerad från akut intensivvård, i en vårdmiljö med resurser för långsiktig vård, menar Carl-Johan Cederwall.
– Ökad personcentrering under långvarig respiratorvård skulle kunna öppna upp för ytterligare individualisering, och patientmedverkan, för att minska vårdtiden och riskerna för allvarligare komplikationer, avslutar han.
Vad är personcentrerad vård?
I personcentrerad vård ses patienter som personer som är mer än sin sjukdom. Fokus ska vara på de resurser varje person har och vad det innebär att vara människa och i behov av vård – snarare än ohälsan eller funktionshindret. I stället för att patienten är passiv mottagare av en medicinsk åtgärd blir det då ett partnerskap mellan patienter och de som arbetar inom hälso – sjukvård – ofta i samarbete med anhöriga. Utgångspunkten är patientens berättelse om sin sjukdom, och utifrån den görs en gemensam vårdplan där båda parter är delaktiga i processen – med mål och strategier för genomförande och uppföljning på kort- och lång sikt.
Källa: Vårdhandboken
Avhandling:
Prolonged mechanical ventilation in Swedish intensive care units: patient characteristics, prevalence, weaning and challenges in care.
Kontakt:
Carl-Johan Cederwall, specialistsjuksköterska i intensivvård och doktorand vid Centrum för personcentrerad vård, Göteborgs universitet carl-johan.cederwall@gu.se
