Tema

Halloumiskam typiskt svenskt

Känner du skam när du lägger en halloumi på grillen? Liksom flygskam och klädskam är också ”halloumiskam” ett ursvenskt begrepp, där ansvaret att välja rätt, läggs på den enskilda individen.

Sommaren 2019 blåste det hårt kring den cypriska osten halloumi. Att grilla halloumi istället för en bit kött är populärt i Sverige då det kan uppfattas som ett bättre val. Vårt land är till och med ett av de länder i Europa, efter Cypern, som köper mest halloumi.

Men är det ett bättre val? Den sommaren sammanföll grillandet med rapporteringen om Cyperns höga antibiotikaanvändning inom djurhållningen. ”Halloumiskammen” bredde ut sig och försäljningen av halloumiliknande ost tillverkad av små svenska gårdsmejerier sköt i höjden.

– Snarare än att bygga sitt val i mataffären på rationella fakta, ska individen nu också förhålla sig till sina val mer känslomässigt. Detta är en utveckling som inte bara gäller mataffären, utan också vid semesterresor eller vid inköp av kläder. Begrepp som flygskam, klädskam och halloumiskam kan sägas belysa denna individualisering av komplexa problem, säger Kristofer Hansson som studerade halloumiskammen i samband med ett forskningsprojekt om antibiotikaresistens.

Rädsla för att göra fel val

Samtidigt var det lätt att skämta om just halloumiskam. Kristofer Hansson tar ett Batman-meme från twitterkontot ”Håll käften” som exempel. Budskapet från kontot var: ”Det sjuka med Sverige är att halloumiost fick mer nyhetstid på SVT än ett dubbelmord.”

­– Här lyfts problemet med att ett dubbelmord inte får tillräckligt med uppmärksamhet i SVT på grund av diskussionen om halloumiost och ”halloumiskam” under sommaren 2019. Men det skulle också kunna läsas som en ironisering över svenskarnas förhållande till ordet ”halloumiskam” och rädslan att göra fel val, säger Kristofer Hansson.

Redan innan halloumiskammen gjorde entré debatterades flygskam brett i Sverige. Under pandemin har just flygskammen blivit ett mindre problem. Men både flygskam och halloumiskam riktar sig mot den enskilda individens valfrihet som konsument.

– Det är som om individen, hur hon än gör, inte riktigt kan göra rätt. Det blir ett glapp mellan dem som lider av den skam de drabbas av och de som kan skämta bort den med ”jag har halloumiskam ikväll” samtidigt som de lägger en halloumiost från Cypern på grillen.

Antibiotikaresistens:

Antibiotikaresistens uppstår när bakterierna anpassar sig och bildar mutationer som kan bli motståndskraftig mot antibiotika. När vi använder mycket antibiotika ökar riskerna för att dessa mutationer och i förläggningen kan de bli farliga för oss människor. Cirka 50 000 människor dör varje år i Europa och USA på grund av att bakterier blivit resistenta och det finns farhågor att vi idag har en utveckling där vi år 2050 kan ha tio miljoner människor som dör av infektioner av resistenta bakterier.

Läs mer:

Att leva med bakterier – möjligheter till ett levbart immunitärt liv, (Kristofer Hansson, Cecilia Lenander), Pufendorfinstitutet, Lund.

Efter antibiotika. Om smitta i en ny tid, bok där Kristofer Hansson är medförfattare, utgiven av Fri Tanke.

Kontakt:

Kristofer Hansson, etnolog och universitetslektor socialt arbete vid Malmö universitet, kristofer.hansson@mau.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Halloumiskam typiskt svenskt

 lästid ~ 2 min