Tema

Så tycker medborgare i elva länder om coronarestriktionerna

Vilka åtgärder för att minska smittspridning anser du är effektiva? Den frågan har forskare ställt till medborgare i elva länder. En av insikterna: i länder där människor har lågt förtroende för myndigheterna bör man satsa på att övertala männen.

Svar från 9 500 invånare i elva länder har gett forskarna en insikt i hur regeringar bör agera för att stoppa spridningen av coronaviruset.

– Att genomföra en kombination av många restriktiva åtgärder har motsatt effekt. Öka istället efterlevnaden av åtgärderna, säger Sofia Wikman, forskare vid Högskolan i Gävle.

Mest effektivt enligt medborgarna

Forskare har i en undersökning frågat om 44 olika smittbegränsande åtgärder för att bedöma hur effektiva medborgare tycker att dessa är. Vilka åtgärder uppfattas som en kränkning av personliga friheter? Vilka åsikter och demografiska faktorer påverkar efterlevnaden och vad kan regeringar göra för att förbättra medborgarnas efterlevnad på bästa sätt?

Undersökningen spreds i elva länder: Storbritannien, Belgien, Nederländerna, Bulgarien, Tjeckien, Finland, Indien, Lettland, Polen, Rumänien och Sverige.

En balans av åtgärder

Studien ger forskarna unika svar på vilka åtgärder som medborgarna uppfattar som mest effektiva, respektive vilka som upplevs som mest begränsande för deras mänskliga rättigheter.

I svaren kan forskarna se att politiker inledningsvis under en pandemi bör genomföra de minst restriktiva och mest effektiva folkhälsoåtgärderna.

– Det handlar om åtgärder för att balansera mellan de negativa ekonomiska, psykologiska och sociala effekterna och åtgärder för att skydda de mänskliga rättigheterna, säger Sofia Wikman.

Svenskar mest rädda

Sverige skiljde på en punkt ut sig från övriga tio länder: svenskarna var mest rädda för att smittas av coronaviruset. En möjlig förklaring kan vara att det under pandemins första månader, när studien genomfördes, fanns stora skillnader mellan vilka åtgärder myndigheterna vidtog i de olika länderna. Vissa länder införde tidigt stränga restriktioner och andra, som Sverige, förespråkade mer frivillighet och eget ansvar.

– Jag kan inte uttala mig om orsakerna till varför svenskar var mest rädda, men om jag ska spekulera kan det ha att göra med att man fick en känsla av att det i Sverige inte gjordes så mycket för att stoppa viruset, säger Sofia Wikman.

Satsa på övertalning av män

Här är några av forskarnas slutsatser kring vad myndigheter kan göra för att öka medborgares vilja att följa åtgärderna:

• Regeringar som har lågt förtroende bör anstränga sig mer för att övertyga medborgarna, särskilt män, om hur effektiva de åtgärder som föreslås är.
• Ekonomisk ersättning till medborgare som har förlorat sina jobb eller inkomst på grund av restriktionerna kan förbättra efterlevnaden.
• Bara använda evidensbaserad information i offentliga kampanjer.
• Avstå från åtgärder som uppfattas som mycket begränsande för medborgarnas mänskliga rättigheter till förmån för åtgärder som uppfattas som effektiva, ifall det finns bevis för att de hindrar virusspridning.

Vetenskaplig artikel:

Perceived Effectiveness, Restrictiveness, and Compliance with Containment Measures against the Covid-19 Pandemic: An International Comparative Study in 11 Countries.

Kontakt:

Sofia Wikman, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle, sofia.wikman@hig.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Så tycker medborgare i elva länder om coronarestriktionerna

 lästid ~ 2 min