Tema

Livet efter coronakrisen

Mer inhemsk produktion, ett uppsving för kvinnligt ledarskap och högre status för vårdyrken. Det är några av de positiva effekter vi kan komma att se i coronapandemins spår, tror forskare.

Sedan coronaviruset SARS-CoV-2 tvingade land efter land att stänga ner är världen inte längre sig lik. Förutom höga dödstal, ser vi hur oljepriset sparkar bakut och arbetslösheten slår i taket. Samtidigt är luften i städerna bättre än på decennier och den biologiska mångfalden frodas. Frågan är vilka effekter som kommer att bestå och vilka områden som kommer att ha påverkats mest när världen vaknar på nytt efter månader – kanske till och med år – av nedstängning och isolering.

Här är några tänkbara framtida scenarier för ett antal områden.

Produktionen: mer lokala försörjningskedjor

Kraftigt importberoende och utan beredskapslager stod Sverige handfallet när andra länder stängde sina gränser och stoppade sin export. Det dröjde inte länge innan det kom krav på att dels återetablera beredskapslager, dels öka den inhemska produktionen av allt från matvaror till sjukvårdsmaterial för att slippa vara beroende av import. Och många av kraven kommer troligtvis att bli hörda.

Hemflyttad tillverkning av olika komponenter kan skapa nya arbetstillfällen i Sverige. Bild: Deposit

– När den globala motorn Kina stängde ner blev riskerna med dagens globala försörjningskedjor väldigt tydliga. Det kommer att få företag att se över var de lokaliserar sin produktion och hur de bygger upp sina leverantörsbaser. Vi kommer troligtvis att få till mer lokala försörjningskedjor, åtminstone för samhällskritiska produkter, säger Per Hilletofth, professor i industriell ekonomi vid Högskolan Gävle.

Ökat hållbarhetstänk

Enligt honom hade många svenska företag redan börjat att se över placeringen av sin produktion innan krisen bröt ut, främst på grund av att det inte var lika fördelaktigt att producera i lågkostnadsländer som företagen först trodde. Ökande konsumentkrav på anpassning och hållbarhet är dessutom svårare att tillgodose om produktionen ligger på andra sidan jorden.

– Många företag hade redan innan börjat att titta på att bygga upp regionala och lokala försörjningssystem, men coronakrisen blir en spark i baken. Även tanken på att det kan komma nya virus i framtiden med ännu större konsekvenser kommer att få företag att dra öronen åt sig.

Fler arbetstillfällen i Sverige

Hemvändande produktion leder till positiva effekter på antalet arbetstillfällen i Sverige. Dock kommer produktionen att se annorlunda ut än tidigare, med mer automation och digitalisering.

– En utveckling mot mer lokala försörjningskedjor är positivt för Sverige och hela världen. Det är viktigt med en stark och välmående tillverkningsindustri och att produktion och konsumtion kommer närmare varandra. Svenska företag ska fortfarande växa och verka globalt, men med lokala lösningar, säger Per Hillertofth.

Politiken: kvinnliga chefer ökar i förtroende

Virusets snabba spridning gjorde att många länder stängde ner sina samhällen blixtsnabbt. Folk förbjöds att ta sig till arbetet och skolan och till och med att gå ut. Det snabba agerandet gjorde att det sällan eller aldrig fanns tid att ta demokratiskt förankrade beslut.

Finlands statsminister Sanna Marin har hyllats för sin hantering av coronakrisen. Bild: Laura Kotila, Valtioneuvoston kanslia

Krissituationer generellt innebär en utmaning för demokratiska beslutsprocesser. Regeringar behöver ofta fatta snabba beslut vilket innebär att det blir svårt att bevara öppenheten och att få en insyn. Det saknas ofta tid för diskussioner och samtal, säger Joakim Johansson, docent i statsvetenskap vid Mälardalens högskola.

Vård och omsorg en ledarskapsfråga

Men inte något ont som inte för något gott med sig. Vanligtvis anses säkerhetsfrågor kräva ett ledarskap som omfattas av handlingskraft, mod och styrka – egenskaper som traditionellt har ansetts vara manliga. Coronakrisen handlar dock inte bara om militära hot mot säkerheten utan också om hälsa, vård och omsorg – egenskaper som traditionellt har förknippats med kvinnor. Vid pandemier verkar dessa egenskaper uppväga kraven som i allmänhet talar emot kvinnliga ledare och till och med vara dem fördelaktiga.

– De länder som har kvinnor som regeringschefer har ökat i förtroende på flera håll.

I jämförelse med andra typer av krisfrågor kan den här typen av kriser alltså till och med leda till att kvinnligt ledarskap premieras och får en skjuts framåt.

Vården: uppvärdering av vårdyrket

Många är överens om att krisens verkliga hjältar är vårdpersonalen som dag efter dag riskerar sina liv för patienter i mer eller mindre improviserade skyddskläder, på mer eller mindre välutrustade intensivvårdsavdelningar.

Den samlade vårdpersonalens larm om ohållbara arbetsförhållanden och bristfälliga löner hörsammades äntligen och sjuksköterskor, städare och biomedicinare hyllades med applåder och gratis mat. Det är dock inget som går att leva på i längden och frågan är om deras status kommer att hålla i sig även på andra sidan krisen? Det hoppas och tror Åsa Engström, intensivvårdssjuksköterska och professor i omvårdnad och vid Luleå Tekniska Universitet.

Förtroendet för vårdpersonalen har ökat ytterligare under coronapandemin, och allt fler söker sig till vårdyrken. Bild: Deposit

– Man har fått en väldig tilltro till vårdpersonalen eftersom man har sett vilken betydelse dessa människor har i vårt samhälle och jag tror att yrket kommer att uppvärderas. Men jag tycker att det är synd att det inte har framgått tidigare och att det krävs en kris och rubriker för att de ska synas.

Trots att mycket tyder på att det mest akuta tror Åsa Engström att det kommer att finnas ett förhöjt behov under lång tid framöver.

Ökad psykisk ohälsa

– Jag är rädd att det kommer att komma efterdyningar, till exempel psykisk ohälsa som har orsakats av bland annat isolering och ensamhet, brist på beröring och även på grund av arbetslöshet.

Samtidigt kommer det att finnas ett behov hos vårdpersonalen att gå igenom vad de har varit med om under arbetet med coronapatienterna.

– Man har inte alltid kunnat bedriva den vård man har önskat. Till exempel brukar intensivvårdspatienterna få ha anhöriga med sig och man brukar ha tid att lära känna varandra. Nu blev kontakten minimal och det kommer att finnas ett behov att bearbeta detta.

Klimatet: tillfälle att ställa om till hållbarhet

Den största frågan innan coronakrisen kom och slog undan benen på alla, var klimatkrisen. Greta Thunberg försökte få världens regeringar att förstå allvaret, men en stigande koldioxidhalt i atmosfären verkade inte vara skrämmande nog för att göra några radikala förändringar. Så kom coronakrisen och många länder stängde ner sina förorenande industrier över en natt. Resultatet: kristallklar luft och minskad nedskräpning.

Miljön kan bli en vinnare. Renare luft och mindre nedskräpning är ett resultat av coronakrisen. Bild: Deposit

Kommer krisen att leda till den gröna revolution som planeten behöver eller kommer människans desperation över förlorade inkomster göra att vi återgår till oljeberoendet?

Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, tror dock att frågan är lite mer komplicerad.

Ändra riktning på ekonomin

– Baserat på gamla lågkonjunkturer finns det två alternativ: antingen lyckas man bara fokusera på en sak i taget och därför får klimatfrågan stå tillbaka eller så ser man det som ett tillfälle att se över sin produktion. De som har ett gediget intresse ser kanske möjligheterna att koppla ihop kriserna och förbättra sin verksamhet.

Således kan coronakrisen vara ett gyllene tillfälle att ändra riktning på den rådande fossila konsumtionsekonomin.

– Det går fortfarande att ha välfärd, till och med tillväxt, men vi måste styra om riktningen på den så att den omfattar satsningar på grön ekonomi. Istället för att bara vräka ut pengar på gamla olje-/bil- och flygbolag borde vi satsa på att rädda kollektivtrafiken och nya branscher och tekniker så som förnybar energiproduktion.

De som tror att klimathotet redan är avvärjt i och med den globala samhällskollapsen har dock fel. Bara för att indierna återigen kan se Himalaya tack vare minskad smog betyder det inte faran är över.

Koldioxiden behöver bromsas

– Tiotusentals liv har räddats genom att luften har blivit bättre och då tror man kanske att detsamma gäller för klimatet. Men det är stor skillnad. Lokala föroreningar som exempelvis kväveoxider försvinner efter några dagar. Utsläppen av koldioxid blir kvar länge och halten i atmosfären kommer bara att minska med någon tiondels procent.

Thomas Sterner jämför ackumulationen av koldioxiden i atmosfären med att öka hastigheten på en oljetanker lite varje år. När den väl har fått upp farten tar det lika lång tid att bromsa den.

– Det behövs ännu mer rening än vad vi har nu och det behöver pågå under hela detta sekel. Detta varken vill eller kan vi uppnå med en nedstängning av ekonomin utan med helt ny teknik.

Experterna verkar alltså enade – inget ont som inte för något gott med sig. Trots att det ser mörkt ut just nu kan vi kanske se fram emot att produktionen flyttar hem, vilket leder till fler jobb. att kvinnligt ledarskap premieras, vårdyrkets status förhöjs och att klimatfrågan får ytterligare vind i seglet.

Och förhoppningsvis står världen bättre rustad inför nästa pandemi.

Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Livet efter coronakrisen

 lästid ~ 7 min