Förbisett protein kan ha viktig roll i lunginflammation och covid-19
-
- Artikel från Karolinska institutet
- Ämne: Hälsa & medicin
Vid svåra former av covid-19 kan en massiv frisättning av det kroppsegna proteinet HMGB1 i lungorna leda till lunginflammation och vävnadsskador. Det menar forskare som tror att inflammationen skulle kunna behandlas med läkemedel som hämmar HMGB1.
Svåra virusinfektioner kan leda till att kroppens immunsystem överreagerar mot det inkräktande viruset och börjar producera stora mängder proteiner av typen cytokiner, vilket leder till en så kallad cytokinstorm. Det kan i sin tur ge upphov till kraftig inflammation och vävnadsskador som kan resultera i allvarlig sjukdom och i värsta fall död. En av de molekyler som bidrar till dessa cytokinstormar är det proinflammatoriska proteinet HMGB1.
En ny översiktsartikel, publicerad i tidskriften Molecular Medicine, redogör för de molekylära mekanismer som ligger bakom den HMGB1-medierade inflammationen, inklusive den inflammation i lungorna som kan uppstå vid svåra former av covid-19.
Artikeln baseras bland annat på 20 års forskning om HMGB1 som Ulf Anderssons forskargrupp vid Karolinska Institutet gjort i nära samarbete med Kevin Traceys vid Feinstein Medical Research Institute i New York, USA.
Kan ha central roll vid akut lungskada
I dagsläget finns inga specifika HMGB1-hämmare som testats i människa. Däremot finns en rad befintliga läkemedel som är godkända för andra biologiska effekter, men som delar egenskapen att de även delvis hämmar HMGB1. Men dessa har ännu inte testats i syfte att minska inflammation.
– Vi vill med vår översiktsartikel ge vägledning om existerande läkemedel med potential att lindra HMGB1-medierad skada. Ett annat mål är att uppmärksamma detta viktiga men förbisedda protein för att möjliggöra utveckling av HMGB1-specifika hämmare. Vår förhoppning är att ett sådant läkemedel skulle kunna lindra inflammationen vid covid-19 men även vid andra infektioner som orsakar skada på lungorna, säger Ulf Andersson.
Finns antikroppar riktade mot HMGB1
I djurförsök har specifika HMGB1-hämmare visat goda resultat i upprepade studier under 20 års tid och det finns redan färdigutvecklade humaniserade antikroppar riktade mot HMGB1. Men det är okänt om behandlingen fungerar i människa och om biverkningarna i så fall är godtagbara.
– För att kunna testa denna hypotes krävs summor som är svårfångade för akademiska forskare, säger Ulf Andersson.
Det finns flera andra fynd som gör HMGB1 särskilt intressant att studera vid svår inflammation i lungorna, enligt Ulf Andersson. Försök på möss har nyligen påvisat könsskillnader i lungkärlscellers känslighet för syrebrist. Lungkärlsceller från honmöss dör en icke-inflammatorisk celldöd (så kallad apoptos) vid svår syrebrist, vilket inte medför någon frisättning av HMGB1. Hos hanmöss ger syrebristen däremot upphov till proinflammatorisk celldöd (så kallad nekros), vilket leder till omfattande frisättning av HMGB1.
– Dessutom finns det studier som visar att arteriellt blod bara innehåller 60 procent av mängden HMGB1 som finns i venöst blod. En ansenlig mängd HMGB1 retineras alltså i lungcirkulationen, säger Ulf Andersson.
Vetenskaplig artikel:
Extracellular HMGB1: A therapeutic target in severe pulmonary inflammation including COVID-19? (Ulf Andersson, William Ottestad, Kevin J Tracey.) Molecular Medicine, online 7 maj 2020
Kontakt:
Ulf Andersson, senior professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, ulf.andersson@ki.se
Fotnot:
Artikeln är tidigare publicerad på Karolinska institutets hemsida
Svåra beslut sinkade vaccinationstakten
Hur snabbt olika grupper vaccinerade sig under pandemin varierade stort. En studie visar att personer med sämre kognitiv förmåga dröjde längre, men med förbokade tider...
Allvarlig covid-19 dubbelt så vanligt bland bussförare
Anställda inom kollektivtrafiken hade betydligt större risk att behöva sjukhusvård för allvarlig covid-19, visar en studie. Även bland personal inom skola och vård fanns...
Mix av antikroppar ger stark effekt mot coronaviruset
Går det att trigga antikroppar för att ge immunförsvaret mer kraft att bekämpa coronaviruset? Det har forskare undersökt genom att skapa en "cocktail" med förändrade...
Hemlösa kvinnor extra sårbara under pandemin
Coronapandemin och restriktionerna försämrade en redan svår tillvaro för hemlösa kvinnor. Dessutom förstärktes sociala orättvisor inom vården, visar en...
Transporterna rullade på under pandemin
Sjöfart och vägtransporter fungerade utan större störningar under coronakrisen. Efterfrågan på varor var stor och nya digitala lösningar underlättade hanteringen av...
Demens ökade risken att drabbas av covid-19
När coronaviruset spreds på äldreboenden under 2020 hade personer med demens störst risk att drabbas. Den förhöjda risken gällde både att insjukna och att dö med...
Barns teckningar av pandemin speglar både oro och koll
Sjukdom, död, inställd lek och ett dumt virus. Det är vanliga motiv när barn tecknade under pandemin. En studie av bilderna visar att även yngre barn påverkades mycket av...
Studenter ger högt betyg till IVA-handledare under pandemin
Hur var det att göra praktik inom intensivvården under pandemin? En studie visar att blivande specialistsjuksköterskor upplevde en bra lärandemiljö – trots att handledarna...
Inget samband mellan högt BMI och ökad dödlighet efter intensivvård av covid-19
Högt BMI är en riskfaktor för att drabbas så svårt av covid-19 att man behöver intensivvård. Men väl på intensivvården tyder forskningsresultat på det motsatta – att...
Mäns högre risk för svår covid kopplas till förlorade y-kromosomer
Män löper en ökad risk att drabbats av svår covid-19 jämfört med kvinnor. Det kan hänga ihop med en förlust av y-kromosomen i männens vita blodkroppar. Och det skulle på...
Covid-19 aktiverar slumrande virus, särskilt hos ME-patienter
Covid-19 väcker liv i virus som legat slumrande i kroppen sedan tidigare infektioner. Det här syns extra tydligt hos personer med kroniskt trötthetssyndrom, ME/CFS, enligt en...
Substans i blodet kan peka på allvarlig covid-19
En signalsubstans i blodet är förhöjd hos personer som har lagts in på sjukhus för covid-19, enligt en pilotstudie. Och det verkar finnas en koppling mellan signalsubstansen...
Läs också
- 1
- 2
- 3
