Så ska coronavirusets väg in i människocellen stoppas

Det är tack vare nyinstallerade datorbaserade verktyg för läkemedelsutveckling som Per-Erik Olsson kan scanna bland miljontals molekyler som kan hämma olika funktioner hos coronaviruset.

– Vi vill försöka identifiera molekyler som kan binda till coronavirusets proteiner, ansvariga för att viruset kan ta sig in i mänskliga celler. Det handlar om att bromsa infektionsförloppet och på så sätt ge kroppen bättre chans att försvara sig, förklarar Per-Erik Olsson, professor i biologi vid Örebro universitet.

Datorbaserad läkemedelsutveckling

Med hjälp av datorbaserade metoder för läkemedelsutveckling är det möjligt att inom loppet av bara några veckor hitta molekyler med hög potential för användning i både läkemedel och grundforskning.

– Fördelarna med datorbaserade metoder är att de är mycket snabbare än experimentella studier. På ganska kort tid kan man från miljontals molekyler begränsa urvalet till cirka femtio potentiella hämmare av coronaviruset, en process som skulle ta flera år i ett laboratorium, säger Per-Erik Olsson.

På så sätt kan forskarna identifiera möjliga läkemedel som i ett nästa steg behöver testas i levande celler.

– Det här är otroligt kraftfulla verktyg som öppnar många nya dörrar. En annan möjlighet är att vända på processen och välja ut en substans av intresse, till exempel ett miljögift, och undersöka vilka system i cellerna som blir påverkade.

Könsskillnader i hjärnan

Per-Erik Olsson håller på att etablera en enhet för datorbaserad läkemedelsutveckling vid Örebro universitet efter att ha spenderat fyra månader vid University of California San Diego för att lära sig mer om dessa metoder. I vanliga fall forskar han om könsskillnader i hjärnan och proteiner som påverkar dess utveckling – ett forskningsprojekt som finansieras av Vetenskapsrådet.

– Vi undersöker också vilka molekyler som kan blockera cancerutveckling i hjärnan för att se om vi kan hitta kandidater som kan fungera som läkemedel, säger han.

I framtiden vill Per-Erik Olsson använda de datorbaserade metoderna för att även bidra till utvecklingen av nya antimikrobiella behandlingsmetoder. Han planerar att starta forskningssamarbeten med andra forskare och att använda metoderna i undervisningen.

Att tillfälligt byta spår i forskningen för att studera coronaviruset, något som också Vetenskapsrådet stöttar, ser Per-Erik Olssons som en tjänst till samhället.

– Vi gör ett försök och ser vad vi kan hitta. Den stora utmaningen för andra forskare blir sedan att testa dessa molekyler i experimentella studier.