Tema

På jakt efter behandling mot covid-19

Immunologen Anna-Lena Spetz leder projektet ”Fight-nCoV” vid Stockholms universitet. Målet är bland annat en nässpray som minskar virusnivåerna i slemhinnan. 

Anna-Lena Spetz är professor i immunologi vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, vid Stockholms universitet. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med virus som HIV, svininfluensa, och RS-virus.

– Jag har varit bekymrad över att något som detta skulle kunna ske sedan svininfluensautbrottet 2009, säger hon.

Varför blir det så allvarliga effekter av just det här viruset?

– Det som gör SARS-CoV-2 speciellt är att det är en ny typ av virus där majoriteten av befolkningen saknar immunitet. Virus behöver alltid haka fast i celler för att sedan ta sig in och utnyttja dem som virusfabriker. Det behövs mer forskning för att förstå varför SARS-CoV-2 sprids så lätt och det är många faktorer som behöver beaktas:

  • Data visar till exempel att SARS-CoV-2 har en väldigt utvecklad förmåga att ”haka fast” i cellerna i luftvägarna jämfört med SARS-CoV som hade ett utbrott 2012, vilket kan ha påverkat smittspridningen.
  • En annan anledning till den stora spridningen kan vara att det är många personer som får ganska milda symtom när de är smittade med SARS-CoV-2 och då är det större risk att infekterade sprider smittan vidare. Det behövs mer kunskap om hur många det egentligen är som har milda symtom, och hur länge de är smittsamma.
  • En tredje faktor som påverkar smittspridning är frågan om hur länge viruset kan vara smittsamt, så kallat ”viabelt”, på ytor, för att sedan fortsätta sprida smittan. Där är det även viktigt att veta hur mycket viabelt virus som krävs för att sprida sjukdomen vidare.

Gemensamt för många virusutbrott är att de orsakas av att smitta överförs från djur till människor.

Varför överförs virus från djur till människa?

– Djur i naturen bär på många olika virus som ännu inte överförts till människor och orsakat pandemier. I närkontakt mellan djur och människor där djuren är infekterade med virus finns det risk för överföring. Men för att överföras måste virus först förändra sin arvsmassa och anpassa sig till människans receptorer som de använder för att haka sig fast och sedan ta sig in i celler.

– Virus kan alltså mutera och om det vill sig riktigt illa så kan dessa muterade virus leda till att människan blir infekterad. Ett gott råd är att använda handskar när man städar på sommarhusets vind eller i förråd. Dessutom ska man använda handskar om man plockar upp döda fåglar, sorkar eller fladdermöss och självklart alltid tvätta händerna innan man lagar mat eller äter.

Anna-Lena Spetz team nyligen har fått 2,8 miljoner euro från EU, för att tillsammans med forskare från Tyskland, Danmark och Frankrike utveckla antiviral behandling mot covid-19.

Hur ska ni använda EU-pengarna?

– Vi ska sätta upp testsystem i provrör för att identifiera läkemedelskandidater som har kapacitet att förhindra att coronaviruset förökar sig, det vill säga om de uppvisar antiviral effekt. Nästa steg är att testa på djur, för att mäta om de har antiviral effekt i doser som inte ger allvarliga biverkningar.

Hur fort kan man få fram något som kan hejda covid-19?

– Just nu pågår det många parallella studier i världen för att få fram ett läkemedel mot covid-19. De befinner sig i olika faser, men många har kommit till det stadiet där målet är att visa om de har effekt i den patientgrupp som ska få behandlingen, de så kallade kliniska fas 3-studierna.

I Kina och USA pågår det flera fas 3-studier med läkemedel som utvecklats mot andra sjukdomar, till exempel ebola, och som nu ”återanvänds” eftersom de visat sig ha effekt mot SARS-CoV-2 i provrör. Resultat från de studierna väntas komma under april och maj 2020. WHO leder en stor studie där flera olika läkemedel kommer att jämföras.

Vad hoppas du att projektet Fight-nCoV ska leda till?

– Målsättningen är att vi ska identifiera läkemedel eller en kombination av flera läkemedel som har kapacitet att hämma SARS-CoV-2. Vår målsättning är att behandlingen som vi utvecklar även kan ha effekt mot andra luftvägsvirus.

– De läkemedel som vi jobbar med är inriktade på att förhindra att viruset kan ta sig in i cellen. De grindar som luftvägsvirus använder för att ta sig in i cellen är ofta desamma för flera olika typer av virus. Vi vill ”mota virus i grinden”. Genom att hämma delar i virusets livscykel som delas av flera olika typer av virus kan man få fram så kallade bred-spektrum antiviraler. Vår vision är att man ska kunna ha effektiva bred-spektrum-antiviraler i beredskap innan nästa överföring sker från djur till människa för att tidigt kunna förhindra utbrott av en större pandemi.

4 faser i läkemedelsforskningen

Innan ett läkemedel kan godkännas måste det först testas i fas 1-studier, där ett mindre antal frivilliga försökspersoner deltar. Fas 1-studier syftar till att studera säkerhet och justera doser.

Efter fas 1-studier kan kliniska fas 2-studier påbörjas. Då är ett större antal försökspersoner involverade. Målet med fas 2-studier är att få en fingervisning om att läkemedlet är effektivt och tillräckligt säkert.

Innan läkemedel kan bli godkända genomgår de sedan fas 3-studier, som syftar till att säkerställa att läkemedlet har effekt i den patientgrupp som man vill behandla. Man fortsätter också kartläggningen av biverkningar som skulle kunna komma.

När produkten kommit ut på marknaden fortsätter man med fas 4-studier för att kartlägga ovanliga biverkningar och övervaka behandlingens säkerhet, effektivitet och tillse att det används på optimalt sätt.

Läs mer om Anna-Lena Spetz forskning

Vi finns där du är @forskningsnyhet

På jakt efter behandling mot covid-19

 lästid ~ 4 min