Medieforskare undersöker rapporteringen om coronaviruset

Forskarna vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) har fått i uppdrag att följa nyhetsrapporteringen om det nya coronaviruset (Covid-19).
­– Det ger oss unika möjligheter att jämföra med den kunskap som vi redan har från tidigare studier, konstaterar docent Marina Ghersetti i forskargruppen om kriskommunikation ­– ett av profilområdena för institutionens forskning vid Göteborgs universitet.

Forskarna inom kriskommunikation, vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet arbetar nu på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– Vi följer och analyserar medierapporteringen och jämför den med allmänhetens uppfattning, både när det gäller det nya coronaviruset och covid-19, och tidigare utbrott av smittsamma sjukdomar, berättar projektansvariga Marina Ghersetti.

På JMG finns en stor och samlad kunskap om nyhetsbevakning vid andra utbrott av biologiska och medicinska hot, exempelvis difteriutbrottet i Göteborg på 1980-talet, fågel- och svininfluensan och Ebola.

– Vår tidigare forskning visar att medier ofta förstorar det som är dramatiskt och sensationellt. Det kan ge en bild av att situation är farligare än vad den faktiskt är, men vad gäller det nya coronaviruset vet vi fortfarande så lite kring själva faran så det är ännu svårt att säga i vilken utsträckning medierapporteringen varit alarmistisk, konstaterar Marina Ghersetti.

Tack vare JMG:s samarbete med SOM-institutet och dess medborgarpanel (LORE) har forskarna haft möjlighet att redan skicka ut och genomföra omfattande enkätundersökningar bland allmänheten.

Enkät till 18 000

– En första enkät till cirka 18 000 personer skickades ut i februari och vi planerar nya enkätomgångar i mars och maj, förklarar Marina Ghersetti. Samtidigt samlar vi och analyserar det som rapporteras i medierna.

Forskarna vill bland annat undersöka vad som kännetecknar mediebilden av det nya coronaviruset:

• Hur mycket uppmärksamhet har coronaviruset fått i svenska nyhetsmedier?
• Vem kommer till tals och på vilka villkor i nyhetsrapporteringen, och vilka aspekter på smittan handlar den huvudsakligen om?
• Vilken bild ges av myndigheternas beredskap och vidtagna åtgärder?
• I vilken mån är rapporteringen alarmistisk eller lugnande?
• Vilken bild har allmänheten bildat sig av coronaviruset?
• I vilken utsträckning har medierapporteringen om coronaviruset uppmärksammats av allmänheten?
• Vilket förtroende har allmänheten för ansvariga myndigheters beredskap och förmåga att hantera ett utbrott av smittan i Sverige?
• I vilka nyhetsmedier, sociala medier och webbplatser söker allmänheten information om coronaviruset?
• Vilka likheter och skillnader finns mellan medierapporteringen av coronaviruset och rapporteringen vid tidigare utbrott av smittsamma sjukdomar?

– Vår undersökning ska vara klar i höst och vi hoppas självklart att myndigheter, politiker, journalister och andra som arbetar med kriskommunikation ska ha användning av resultaten, konstaterar Marina Ghersetti.

Om JMG:s forskning om kriskommunikation

Tidigare studier:

När hoten kommer nära. Fågelinfluensa och tuberkulos i svensk medierapportering. Göteborg: JMG 2008.

Pandemin som kom av sig. Om svininfluensan i medier och opinion. Stockholm: MSB, 2010.

Ebolahotet. Bilden av en smitta i nyheter, sociala medier och myndigheternas kriskommunikation. Stockholm: MSB, 2015.

Text: Cajsa Malmström

Artikeln publicerades först på jmg.gu.se