Tema

Sjöar blir mindre bruna om lövskog får ersätta barrskog

De senaste 50 åren har vattnet i sjöar och vattendrag blivit mycket brunare. Det påverkar både produktionen av dricksvatten och livet i sjöarna negativt. Dessutom är det mindre lockande att bada. Men det finns hopp. Åtgärder i skogen kan förhindra att sjöar blir brunare.

Att sjöar, bäckar, åar och älvar färgas bruna beror på att järn och organiskt material läcker från den omgivande marken ut i vattnet. Det är en naturlig process och ingenting som är unikt för Sverige; bruna vatten är vanliga på hela norra halvklotet. Men de senaste årtiondena har färgen ökat kraftigt och allt fler sjöar och vattendrag har blivit märkbart bruna. Om ingenting görs kommer vattnet sannolikt att bli ännu brunare.

En konsekvens är att vattenverken tvingas vidta fler åtgärder i reningsprocessen och använda mer kemikalier när råvatten renas till dricksvatten. En annan konsekvens är att sjöarnas ekosystem påverkas. En tredje att det blir mindre lockande att ta ett bad en varm sommardag om sjön är brun.

Brunifieringen av sjöar kan vändas

– Brunifieringen är ett problem, men det går att göra något åt det. Inte minst på lokal nivå kan skogsägarföreningar, bolag och entreprenörer göra mycket för att vända utvecklingen, säger Emma Kritzberg, Lunds universitet.

I en studie tillsammans med kollegor från Lunds universitet och SLU pekar forskare på åtgärder som snabbt kan vidtas för att bromsa och på sikt vända utvecklingen.

En bidragande orsak till brunifieringen är den fokusering på barrskog inom skogsbruket som skett de senaste hundra åren. Gran har planterats vid sjöar och följden har blivit att organiskt material ackumulerats i långt högre omfattning än då samma mark var bevuxen med lövskog eller användes som jordbruksmark.

Återgång till mer lövträd

En återgång till mer lövträd och mindre barrskog närmast sjöarna vore bra, enligt Emma Kritzberg och hennes kollegor Lars-Anders Hansson, Lunds universitet och Hjalmar Laudon, SLU. De förespråkar också att vattenmättad mark, så kallad surdråg, värnas och inte bearbetas på något sätt. Särskilt viktigt är det enligt forskarna när surdrågen har direkt förbindelse med sjöar och vattendrag.

En annan positiv åtgärd på lokal nivå vore enligt forskarna att täppa igen diken och återskapa våtmarker. Gärna i kombination med kontinuitetsskogsbruk som innebär att skogen sköts utan att kalhuggas vid avverkning.

– Flera av de här åtgärderna ligger väldigt väl i linje med branschens egna målbilder om hur man bör bedriva skogsbruk i närheten av vatten, säger Hjalmar Laudon.

Vetenskaplig artikel:

Browning of freshwaters: Consequences to ecosystem services, underlying drivers, and potential mitigation measures (Kungliga Vetenskapsakademiens tidskrift Ambio

Kontakt:

Emma Kritzberg, universitetslektor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, emma.kritzberg@biol.lu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Sjöar blir mindre bruna om lövskog får ersätta barrskog

 lästid ~ 2 min