Artikel från forskning.se

Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

Forskning visar att de djur vi håller som boskap är minst lika empatiska och smarta som våra vanligaste sällskapsdjur. Ändå verkar vi inte riktigt vilja ta åt oss den kunskapen. Vi förtränger att köttet på tallriken är från djur med tankar och känslor precis som vi, och att fiskar är kännande varelser. En försvarsmekanism, menar forskare.

Killing, kulting och kalv – tre djurbarn som är minst lika söta som en kattunge eller valp. Ändå har vi inga problem med att äta upp dem när de blir äldre, något vi knappast skulle göra med hunden eller katten (inte i vår del av världen i alla fall).

Som det rovdjur människan är, valde hon att omge sig med likasinnade och istället förtära gräsätare, vilka domesticerades för att bli mat och material. Kanske tyckte vi inte att de var lika intelligenta som exempelvis hunden? De senaste årens forskning har dock gjort stora framsteg vad gäller att förstå våra boskaps inre liv.

Bättre djursyn förr

Numera vet vi till exempel att kotletten på tallriken och ägget på frukostbordet kommer från djur vars känslor och tankar inte skiljer sig så mycket från våra egna. Ändå har de inte fått samma upphöjda status som våra sällskapsdjur. Varför?

– Det är en försvarsmekanism. Det är en jobbig insikt att bära med sig, att man slaktar intelligenta djur under ibland fasansfulla omständigheter för att vi ska få billigt kött. Det är lättare att göra grymma saker mot djuren om man bestämmer sig för att de inte är tillräckligt fullvärdiga, säger Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet och författare till boken ”Djurens känslor – och vår känsla för djur” som publicerades 2018.

Enligt honom beror det också på alienation. Inställningen att grisar är smutsiga och höns yra i huvudet är en produkt av urbaniseringen och det faktum att de flesta av oss aldrig kommer i närheten av exempelvis en höna i produktionsmiljö. Då är det heller inte så lätt att ha insikt i djurens liv, menar han. För att visa på motsatsen tar han sin svärmor som exempel.

– Hon växte upp på en gård tillsammans med djuren och såg dagligen hur de betedde sig. Hon skulle aldrig drömma om att göra skillnad på känslolivet mellan kor, grisar och hundar. Ungefär som vi hundägare gör idag, eftersom vi har våra hundar omkring oss dygnet runt.

Lever inte som vi lär

Även i de delar av världen där befolkningen äter hund görs skillnad på hund och hund. För även i dessa länder förekommer hundar som sällskapsdjur.

– Det man äter upp slår man i från sig. Man intalar sig att det handlar om ett annorlunda djur än det man har hemma fastän det är precis samma djur med exakt samma känsloliv.

I och med att allt mer forskning om nyttodjurens kognitiva och emotionella funktioner visar på kännande och intelligenta djur, borde också fler och fler bojkotta kött och mejeriprodukter, eller?

Nej, inte nödvändigtvis menar Per Jensen.

– Det finns undersökningar i den lilla skalan som visar att om man frågar konsumenter hur viktigt det är med djurens välfärd så är nästan alla positiva. När man sedan tittar i deras matkasse när de är på väg ut ur affären så stämmer deras inköp inte alls med vad de säger.

Per Jensen ser gärna mer forskning på hur människor tar till sig information. För även om vi vet att något är dåligt vid produktionen av ett livsmedel, avstår vi sällan från det. Han vill inte komma med några pekpinnar huruvida folk ska äta kött eller inte, men menar dock att det aldrig är fel att basera sina beslut på korrekt information.

– Om man baserar sin moraliska ståndpunkt på hur djur fungerar, och har fått felaktig information, så blir också slutsatsen fel. Jag vill bara att folk ska veta hur djuren fungerar så att de gör ett informerat val.

Kaninens nitlott

Det är inte bara lantbrukets djur som dragit en nitlott i sin relation till människan. Alla djur som inte är till direkt nytta för människan, fysiskt eller psykiskt, tenderar vi att underskatta och selektera bort. Djur som liknar oss själva, till exempel däggdjur, får förtur i vårt sinne och det är inte en slump att Världsnaturfonden marknadsför sig med en panda istället för en utrotningshotad lax.

– Det är lättare att skydda djur som liknar oss själva. Många ser till exempel på fiskar som ett främmande väsen från ett främmande element, vilket medför att vi generellt sett har lite empati för dem. De framkallar inte samma känsla som söta djur, säger Helena Röcklinberg, docent och universitetslektor i djuretik vid Sveriges lantbruksuniversitet.

I just fallet fiskar tror hon dock att de allra flesta vet att de är kännande varelser, men att ta till sig det skulle betyda att vi måste ändra på så mycket och då kickar förnekelsen in igen.

Även generellt gulliga djur som exempelvis kaninen, som ofta porträtteras som oemotståndligt gulliga, kan lida av att favoriseras.

– Kaniner är väldigt ängsliga, ändå är de vanliga som husdjur till barn. Vi köper dem för att de är söta och har mjuk päls, men vad man får är ofta en rädd liten kanin i en bur.

Kaninen definieras alltså utifrån sitt utseende som kelig, när det i själva verket är mer troligt att den vill gömma sig i en håla i underjorden.

Forskning om boskaps kognitiva förmåga

Höns: En studie vid universitetet i Bristol gick ut på att lära en höna att mat som serverades ur en röd skål smakade illa. Därefter placerades hönan i ett annat rum med utsikt över matplatsen samtidigt som hennes kycklingar släpptes in i det första rummet. Kycklingarna serverades vanlig mat, men ur den röda matskålen.

– När hönan såg att de åt ur den röda skålen visade hon tydliga tecken på att bli upprörd, till exempel kacklade och pockade på kycklingarnas uppmärksamhet, vilket forskarna tog som ett tecken på empati, säger Per Jensen.

Vetenskaplig artikel i Animal Behaviour:

The maternal feeding display of domestic hens is sensitive to perceived chick error

En annan hönsstudie, även den vid universitetet i Bristol samt universitetet i London, gick ut på att studera hur hönor reagerade när deras ungar utsattes för obehag. Forskarna placerade hönan och kycklingarna i var sin avdelning i en låda så att de var åtskilda, men ändå nära. Eftersom forskarna inte ville skada kycklingarna använde de sig av mild stress (en luftpuff från en sprayflaska). Först sprayade de hönan och sedan ungarna och det visade sig att hönan reagerade nästan lika starkt när kycklingarna sprayades som när hon själv fick luft på sig. Pulsen ökade och beteendet påverkades samtidigt som kroppstemperaturen steg. Alla tecken tyder på att hönan blev lika stressad av att se sina ungar drabbas som att själv utsättas för obehag.

Vetenskaplig artikel i Royal Proceedings B:

Avian maternal response to chick distress

Gris: I en holländsk studie från universitetet i Wageningen fick en grupp grisar lära sig att förknippa en musiksnutt med antingen något negativt eller positivt. Bach betydde att grisarna fick komma till en box som hade massor av halm och gömda godsaker. Marschmusik betydde att de isolerades i en tom box utan kompisar. Grisarna blandades sedan med en grupp otränade grisar. När de olika musikstyckena spelades förändrades beteendet hos de vana grisarna, vilket även smittade av sig på de ovana grisarna. När de tränade grisarna blev glada blev de otränade det också.

– Forskarna kallade det för emotionell smitta, men jag tycker att ordet empati passar ganska bra in här, säger Per Jensen.

Vetenskaplig artikel i Animal Cognition:

Erratum to: Emotions on the loose: emotional contagion and the role of oxytocin in pigs

Ko: – Hela mjölkproduktionen bygger på att man tar kalven från kon tidigt för att ta mjölken till mänsklig konsumtion. Då har man funderat på hur ko och kalv påverkas av att bli separerade, säger Per Jensen.

Forskare vid universitetet i Wien upptäckte att det tog flera dagar innan kon kom till ro igen och slutade att råma efter kalven. Kalven i sin tur uppvisade ett depressivt tillstånd, även kallat kognitiv snedvridning, vilket även kan drabba människor som har varit med om något traumatiskt. Kalvarna blev till exempel med pessimistiska, vilket testades genom att lära kalvarna att det fanns mjölk på ett ställe och ingen mjölk på ett annat ställe.

– Därefter presenterades en flaska mittemellan. Då visade det sig att kalven som hade tagits från sin mamma avstod att gå till flaskan, trots chansen att få mat. Det vill säga, den hade en mer pessimistisk syn på saker och ting.

Vetenskaplig artikel i Science Daily:

Early separation of cow and calf has long-term effects on social behavior

Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera