Tema

Små barn med surfplattor lär sig inte vad de vuxna tror

Det ska bli obligatoriskt med digitala verktyg i förskolan, för att barn ska få digital kompetens. Samtidigt finns en oro för att skärmarna ska ta över i småbarnens liv. Och vad är det egentligen förskolebarnen lär sig? Vuxna och barn tolkar hur surfplattor ska utnyttjas på olika sätt, menar forskare.

Från och med första juli 2019 finns det inskrivet I förskolans läroplan att barnen ska få förutsättningar att utveckla digital kompetens, och att de ska få använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar lärande.

Susanne Kjällander, Stockholms universitet, forskar om hur digital teknik används på förskolan. Hon tycker att riktlinjerna är bra, men att det också finns risker. Föräldrars oro bör tas på allvar.

– Vad vi än tycker är digitaliseringen här för att stanna och barnen behöver lära sig att använda digitala resurser. Annars finns risk att de hamnar i ett digitalt utanförskap, säger hon.

Susanne Kjällander som varit med och formulerat de nya skrivningarna i förskolans läroplan, har följt den digitala utveckling i förskolan sedan 2011 då de första surfplattorna dök upp. Och studerat ett 20-tal förskolor Via forskningsprojekten AppKnapp – peka lek och lär och Plattan i mattan.

Källkritik även för de minsta barnen

– Digitaliseringen leder till ett behov av att ge barn kunskaper för att kritiskt kunna granska information. De behöver adekvat digital kompetens för att kunna navigera i de digitala medierna.

Även om förskolebarnen ännu inte använder sociala medier så kommer de sannolikt att göra det snart. Då behöver de vara förberedda, resonerar Susanne Kjällander.

Foto: bady qb on Unsplash

– Hemma möter barnen strömmande video, sociala medier och spel under många timmar om dagen. Förskolan behöver rusta barnen, bland annat genom att lära dem källkritik. Att förskolebarn ska hålla på med källkritik låter kanske märkligt, men det är viktigt.

Etiska diskussioner med barnen

Susanne Kjällander säger att barnen lär sig genom att göra. Även om de bara är några år gamla kan de ta sina första steg mot att bli mediekritiska ungdomar.

– Små barn kan inte förstå källkritik fullt ut men de kan träna genom att lära sig att använda digitala verktyg för att själva göra filmer och berättelser. Etiska förhållningssätt är också viktiga i de digitala medierna. Vad händer om man manipulerar ett foto på en kompis, blir den personen glad eller ledsen? Sådana samtal förs redan på förskolan.

– Men de digitala verktygen ska också göra barnen till kritiska teknikanvändare, menar hon och hänvisar till att vår vardag i hög grad styrs av digital teknik. Då gäller det att tidigt utbilda barnen så att de blir mer kompetenta beställare av teknik än vad vi vuxna är.

Exakt vad digital kompetens innebär finns inte förklarat i läroplanen, men Malin Nilsen lektor i barn och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet menar att det  handlar om flera olika förmågor. Dels att barn kan använda olika typer av digitala medier och teknologier, dels att de behöver förstå att det finns digitala risker och vad man kan göra för att skydda sig på internet.

Digital kompetens kan också vara att barn på ett tidigt stadium får kunskap om vad som är tillåtet att göra på internet och hur man hittar information via digitala resurser.

Lärappar är lika med spel

I praktiken handlar digital teknik på förskolan om att barnen använder surfplattor. Men barnens avsikter när de fördjupar sig i spel och appar kan skilja sig mycket från de ambitioner som vuxna har. Det har Malin Nilsen upptäckt i sin forskning. 2018 disputerade hon med avhandlingen Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. Hon gjorde då intervjuer och filmade på tre förskoleavdelningar med sammanlagt 44 barn när de använde surfplattor.

– Det som blev tydligt är att vuxna och barn tolkar hur surfplattorna ska utnyttjas på olika sätt. Vuxna använder appar för att de ska vara pedagogiska verktyg. Men för barnen är det spel. Om barnen håller på med ett mattespel går de in i det för att få så många poäng som möjligt.

Foto: Hal Gatewood on Unsplash

– Lärarna märker att barnen inte reflekterar och uppmanar barnen att tänka innan de klickar. Men då tappar barnen intresset och går. Det är också så apparna är designade. Eftersom de ofta är självrättande kan barnen komma vidare enbart genom att testa sig fram. Det gör det möjligt att spela utan att reflektera.

Ett annat exempel var när barnen använde ett spel som skulle lära dem om människokroppen. Förskollärarna trodde att barnen studerade hur vita blodkroppar fungerade. Men barnen tyckte att de körde en bilbana.

Övertro på det barnen lär sig

– Det finns en övertro på vad barnen lär sig och på att det går att överföra det till en kontext utanför surfplattan. Men mycket forskning visar att det barnen lär sig är kontextbundet. De lär sig behärska just den appen de håller på med.

Det är ett problem, tycker Malin Nilsen, och menar att betoningen på appar och teknologier borde tonas ner i förskolan.

– Istället behöver förskollärarna prata med barnen om hur teknologierna används i samhället, säger hon och tillägger att nästan alla barn har erfarenhet av att använda digital teknik när de börjar i förskolan. Många har hållit på med surfplattor redan som ettåringar.

– De använder inte appar för att de vill lära sig någonting eller förbereda sig för framtiden. De gör det för att det är roligt. Det måste man ta hänsyn till i förskolan.

Inga belägg för behov av digital kompetens

Att det finns risker nu när surfplattorna på allvar kommer in i förskolan håller Susanne Kjällander med om.

– Digital teknik kan göra verksamheten sämre. Väljer man det digitala för att det är enklare eller häftigare är det ofta fel val. Teknologin ska inte ersätta något fysiskt utan vara ett komplement och användas när den tillför något till verksamheten. Visst kan det vara spännande att spela gitarr i en app på plattan eller lägga pussel i en app – men inte istället för att spela på riktiga instrument eller lägga ett fysiskt pussel.

Bäst blir det när barnen jobbar tillsammans, menar Susanne Kjällander. När de skapar med både digitala och analoga verktyg. Eller om det barnen gör på skärmen smittar av sig i den fysiska verkligheten, att de till exempel iscensätter ett digitalt spel.

Foto: Sven Brandsma on Unsplash

Det saknas forskning som ger belägg för att förskolebarnen behöver digital kompetens. Anledningen är att förskolans digitalisering är ett så nytt fenomen, hävdar Susanne Kjällander. Samtidigt önskar många föräldrar att förskolan var en skärmfri zon. De vill att barnen ska vara mer utomhus och att leken ska breda ut sig. Det är åsikter som Malin Nilsen känner igen. Både från föräldrar och förskollärare.

– Det finns en stor oro för att digitaliseringen kanske påverkar barnen negativt. De känslorna måste tas på allvar. Olika förskolor är också olika väl förberedda för att använda digitala verktyg. För att kunna arbeta med digitala teknologier på ett bra sätt behövs tydliga chefer och bra utbildning.

Kan förskolan vara en skärmfri zon?

– Nej det kan den inte. Samhället ser inte likadant ut som för 20 år sedan. Vuxna använder till exempel sina telefoner oerhört mycket, det är en del av att kommunicera och arbeta. Förskolan är en del av samhället och kan inte vara en isolerad ö. Det vi behöver göra är att ta bort laddningen runt digitala verktyg. Barn behöver ingå i aktiviteter där de ser hur digitala verktyg kan användas på riktigt.

Susanne Kjällander menar att den digitala tekniken är här för att stanna, vare sig vi gillar det eller inte, och då är det förskolans uppgift att hantera den på ett meningsfullt sätt.

– Nu är det som det är. Barnen använder digitala medier och därför måste vi förhålla oss till det i förskolan så att barnen blir vettiga mediakonsumenter. Barnen måste förstå och klara av den verklighet som de ställs inför.

Text: Lotta Nylander, på uppdrag av forskning.se

Surplattor och småbarn

69 procent av treåringarna har använt internet och fem procent av barnen använder internet dagligen under det första levnadsåret. 55 procent av ettåringarna och 84 procent av femåringarna, har tillgång till en surfplatta. Det visar Statens medieråds studie Småungar och Medier.

– Användningen av digitala verktyg ökar i gruppen noll till fem år och det är surfplattan som dominerar användningen. Vilket inte är konstigt eftersom det är den teknik som är bäst anpassad till små barns motorik, säger Ulf Dalquist chef för forsknings och omvärldsanalys vid Statens medieråd.

På surfplattan spelar barnen spel och tittar på film. I nioårsåldern börjar barn använda sociala medier och 60 procent av barnen mellan nio och tolv år använder sociala medier regelbundet,  34 procent gör det varje dag. I tioårsåldern har sju av tio barn en egen smartphone.

Statistiken är insamlad under 2016 och till hösten kommer en ny rapport. Allt tyder på att användningen av digitala verktyg då kommer att ha ökat ytterligare.

– Tittar vi tillbaka på hur det såg ut när vi började göra den här studien ser vi stora skillnader till exempel i hur barn ser på tiden de spenderar på internet. 2012 tyckte 11 procent av barnen mellan nio och tolv år att de ägnade för mycket tid åt internet. 2016 gjorde 33 procent det, säger Ulf Dalquist.

Statens medieråd har också kartlagt hur den socioekonomiska bakgrunden påverkar barns medieanvänding. Högutbildade föräldrar har fler regler än lågutbildade och deras barn lägger ner mindre tid på digitala medier än vad barnen till lågutbildade föräldrar gör. Samtidigt har barnen till de 10 procent fattigaste i samhället sällan tillgång till digitala verktyg i hemmet.

Behöver förskolan lära ut digital kompetens?

– Alla behöver digital kompetens. Men det beror också på hur man genomför det. Teknikspridning och pedagogik har inte alltid gått hand i hand i Sverige. I en internationell jämförelse från 2014 till exempel ligger Sverige väldigt bra till när det gäller teknikinnehav i skolor och förskolor. Men betydligt sämre när det gäller hur tekniken används för pedagogiska ändamål, säger Ulf Dalquist.

Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Små barn med surfplattor lär sig inte vad de vuxna tror

 lästid ~ 8 min