Tema

Viktigt hitta sysselsättning efter gymnasiesärskolan

En fjärdedel av unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning varken jobbar eller pluggar. Tiden efter examen från gymnasiesärskolan spelar stor roll för att hitta en sysselsättning. Mer kunskap kan leda till bättre stödinsatser, enligt forskning vid Högskolan i Halmstad.

I dag finns få studier om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och vad som händer efter gymnasiesärskolan. En som vill ändra på det är Renée Luthra, som är doktorand i hälsa och livsstil med inriktning handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad. I sin senaste forskningsartikel kartlägger hon den grupp unga med intellektuell funktionsnedsättning som efter gymnasiesärskolan varken jobbar, studerar eller har daglig verksamhet.

Tidigare forskning visar att 24 procent av unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som har gått i gymnasiesärskolan varken jobbar, studerar eller har daglig verksamhet. Syftet med Renée Luthras studie är att få en bättre bild av gruppen, och samtidigt kartlägga olika faktorer som har ett samband med att hamna utanför arbetsmarknad, studier och daglig verksamhet.

Unik studie
Studien är den första som i stor skala undersöker gruppen unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som efter gymnasiesärskolan inte har en sysselsättning i arbete, studier eller daglig verksamhet, vilket gör studien unik. Mer kunskap om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och deras sysselsättning efter gymnasiesärskolan är viktig, menar Renée Luthra.

– Det är väldigt värdefull och unik information som gör att vi kan få en övergripande nationell förståelse för den här specifika gruppen. Det leder i sin tur till att vi får ökad kunskap om gruppen, som kan användas av välfärdsaktörer och även ligga till grund för att utveckla stödinsatser som behövs för att motverka att personer blir exkluderade, säger hon.

En heterogen grupp
Renée Luthras studie visar att det finns stor variation i gruppen unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som varken jobbar, studerar eller har daglig verksamhet. Det är flera faktorer som påverkar och personerna bakom de 24 procenten befinner sig troligtvis i olika situationer. Olika personer har olika ekonomisk ersättning, till exempel hade flera aktivitetsersättning och några hade föräldrapenning. Studien visade också att det inte var många som hade LSS-insatser (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Det visade sig att tiden efter examen från gymnasiesärskolan spelade roll, där de första åren var viktiga för att hitta en sysselsättning. Resultaten, menar Renée Luthra, tyder på att det är stor variation i gruppen och därför behövs både mer forskning och också en mer fördjupad förståelse för gruppen.

Kontakt:
Renée Luthra, renee.luthra@hh.se, 035-16 76 72

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Viktigt hitta sysselsättning efter gymnasiesärskolan

 lästid ~ 2 min