Tema

Stor otydlighet i samverkan kring elever med funktionsnedsättning

En ny rapport om samverkansmötena kring elever med funktionsnedsättning visar att det sällan handlar om riktig samverkan. Den samverkan som finns mellan specialpedagoger, vårdnadshavare och skolor präglas av en otydlighet när det gäller bland annat uppdrag, syfte, språkbruk och styrning.

Rapporten ”Specialpedagogers samverkansuppdrag” släpps den 11 januari. Den belyser hur en specialpedagogisk yrkesgrupp samverkar med vårdnadshavare, förskolor och skolor samt deras uppdrag vid en habilitering.

I rapporten presenteras en kartläggning och analys av specialpedago­gers samverkansmöten vid en habilitering som verkar för att barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktions­nedsättningar, kognitiva funktionsnedsättningar och/eller rörelsehinder ska ha ”ett gott liv i en fungerande vardag”.

Samverkan kan inte betecknas som samverkan
Anna Norrström, universitetsadjunkt och doktorand vid Högskolan i Borås, har skrivit rapporten tillsammans med Per-Åke Rosvall, universitetslektor vid Umeå universitet. Hon menar att de viktigaste resultaten sammanfattningsvis är att den samverkan de har analyserat inte kan betecknas som samverkan, utifrån rådande definitioner av samverkan.

– Dessutom präglades alla aspekter av samverkan av otydlighet, till exempel när det gäller specialpedagoguppdraget, professionsgränserna, syftet, språkbruket, strukturen och styrningen, säger hon.

Möjligheter och hinder för samverkansprocesser
Hon tror att rapporten kan skapa reflektion och problematiserande kring tvärprofessionella möten samt organisation och genomförande av samverkan. Rapporten kan också ge kunskap om möjligheter och hinder för att skapa reella samverkansprocesser.

– Särskilt intressant är den om man organiserar och/eller arbetar med samverkan kring barn i behov av särskilt stöd eller studerar specialpedagogik på högskolenivå. Rapporten är dock läsvärd även för den som allmänt har ett intresse av att fördjupa sig i samverkansfrågor, säger Anna Norrström.

Vad är habilitering?
Habilitering innebär insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller förvärvad bestående funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och behåller bästa möjliga funktionsförmåga, skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Stödet anpassas bland annat medicinskt, psykologiskt, socialt och pedagogiskt. En habilitering arbetar i team, där det kan ingå sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, läkare och specialpedagoger.

Rapporten Specialpedagogers samverkansuppdrag – En undersökning av en habiliterings samverkan med vårdnadshavare, skolor och förskolor har gjorts på uppdrag av habiliteringen.

Detta är nummer trettionio i rapportserien Vetenskap för profession. Syftet med rapportserien är dels att redovisa resultat från pågående och avslutade forskningsprojekt vid Högskolan i Borås, dels att publicera inlägg i en pågående diskussion kring forskningens inriktning och tillämpade metoder inom ramen för verksamhets­idén Vetenskap för profession.

Kontakt:
Anna Norrström, universitetsadjunkt och doktorand vid Högskolan i Borås
E-post: anna.norrstrom@hb.se
Telefon: 033-435 4042
Mobil: 0704-32 78 87

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Stor otydlighet i samverkan kring elever med funktionsnedsättning

 lästid ~ 2 min