Artikel från forskning.se

Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

Våldet minskar. De gäller både det dödliga våldet och lindrigare misshandel. Samtidigt görs allt fler anmälningar och en majoritet av befolkningen är övertygad om att våldet ökar. Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, menar att dessa motsatta förhållanden bäst förklaras av att det är vår tolerans för våld som har minskat och att definitionen har förändrats.

Hur kan det komma sig att vi har fler anmälningar till rättssystemet trots att våldet minskar? Det kan vara svårt att förstå. Men det kan förklaras av att uppfattningen om vad som är våld förändras, säger Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

Felipe Estrada tar sina studier av ökningen av polisanmält ungdomsvåld som exempel.

En av de stora skillnaderna jämfört med 1980-talet är att från och med mitten av 1990-talet kom skolan att stå bakom en stor del av anmälningarna. Dessutom gäller anmälningarna nästan uteslutande lindrigare fall av misshandel som slag med öppen hand, knuffar eller en enstaka spark.

– Om man jämför med 80-talet när jag själv gick i skolan så finns det i stort sett inga anmälningar av våldsbrott som inträffat i skolan. Det är inte så att det inte förekom mobbning på 80-talet men man gjorde ingen en polisanmälan.

Fler anmälningar – men mindre grovt våld

Vi upplever mycket tydligare nu att fysiskt våldsutövande är ett hot mot vår personliga integritet. Våld som metod för att lösa konflikter anses helt enkelt mindre normalt och accepterat.

De studier som senare genomförts av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) visar att mönstret är detsamma för barnmisshandel och våld mot kvinnor. Alltså fler anmälningar, men inte lika grovt våld i det som anmäls.

– Vad som är våld varierar mellan länder och inom länder under olika tidsperioder. Ur ett historiskt perspektiv är minskningen av våldet i Sverige oerhörd, säger Felipe Estrada. I vårt nutida samhälle synliggör vi och reagerar mycket starkare på våldsbrott än någon gång tidigare i historien.

Att våldet började minska var oväntat. Efter andra världskriget hade de flesta västländer haft en stark ökning av våldet, men någon gång i början 1990-talet började antal våldsbrott plötsligt att gå ner. Till och med forskare som Felipe Estrada blev förvånade.

– Vi forskare är också impregnerade av en samhällsdebatt som säger att våldet hela tiden blir värre och grövre. Så det krävs en tydlig förändring innan vi noterar ett motsatt mönster.

Vissa är mer exponerade

Däremot har han en stark misstanke om att minskningen av våldet inte kommer alla i samhället till del. Felipe Estrada säger att det är mycket som pekar på att människor i socioekonomiskt utsatta bostadsområden är mer exponerade för olika former av våld. Han hänvisar till att ojämlikheten ökat när det gäller andra välfärdsområden och det är därför rimligt att risken för att utsättas för brott och att lagföras också är större för ekonomiskt svaga grupper.

– Men det är något vi vet ganska lite om idag. I huvudsak har forskningen fokuserat på att kartlägga brottsminskningen och slå fast att den existerar. Frågan om utvecklingen ser olika ut i olika sociala grupper har fått mindre uppmärksamhet. Men jag hoppas kunna analysera det under de närmaste åren.

Våld är ett brett begrepp och därmed svårstuderat. Men när det gäller det allra grövsta våldet, det dödliga, så finns det siffror att studera.

Sedan mitten på 1990-talet har det dödliga våldet i Sverige minskat med 30 procent. I absoluta tal har till exempel morden gått ner från i genomsnitt 115 fall per år till 85 fall per år. Detta trots att Sveriges befolkning under samma period ökat med ungefär en miljon.

Utvecklingen är densamma i alla nordiska länder och även i USA och Storbritannien.

Attityd och alkohol bakomliggande faktorer

Bakom nedgången står ett flertal faktorer. Felipe Estrada pekar på att alkoholkonsumtionen bland unga har minskat. Att kontrollen av det offentliga rummet med fler vakter har ökat och att ungdomar tillbringar mer tid hemma och umgås via sociala medier och tv-spel.

– Män står för en övervägande majoritet av alla våldsbrott och en ytterligare förklaring kan vara att vi uppfostrar unga killar till att lösa konflikter utan våld. Attityden ”ja, ja det är bara pojkar, det vet man väl hur de är” anses inte längre ok. I skolan har vi tidigt ett arbete mot mobbning och våld som ett självklart inslag i ungdomars vardag accepteras inte längre.

Tror du att det minskade våldet är en trend som kommer att hålla i sig?

– Det är en fråga jag ogärna vill uttala mig om eftersom det är så svårt att få rätt. Möjligen kommer det att stabilisera sig på de här lägre nivåerna, säger Felipe Estrada.

Text: Lotta Nylander, frilansskribent på uppdrag av forskning.se

Se filmen där Felipe Estrada föreläser om detta på ett seminarie som arrangerades av Vetenskapsrådet och institutet för framtidsstudier:

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera