Flickor och pojkar hanterar smärta olika
I en avhandling från Uppsala universitet har fysioterapeuten Sara Holm studerat barn och ungdomar som har sökt fysioterapi inom primärvården för smärta i muskler och leder. Resultaten visade att dessa barn och ungdomar upplevde en lägre hälsorelaterad livskvalitet än smärtfria jämnåriga men också att flickor och pojkar hanterade sin smärta på olika sätt.
Barnen och ungdomarna i Sara Holms studie hade haft sin smärta under lång tid och de upplevde en lägre hälsorelaterad livskvalitet gällande fysiskt och psykologiskt välbefinnande än barn och ungdomar i normalpopulationen. Många barn hade ont på flera ställen och de med tre eller fler smärtlokalisationer hade än lägre hälsorelaterad livskvalitet och var mer påverkade i sin vardag än de som hade smärta på endast ett ställe i kroppen.
Studien visade också att det finns skillnader mellan flickor och pojkars sätt att hantera smärta. Flickor rapporterade en högre förekomst av katastrofierande, vilket betyder att de att oroade sig och tänkte negativa tankar om smärtan. Pojkarna använde i större utsträckning strategier som gick ut på att distrahera sig från smärtan, till exempel genom att gå och göra något annat, vilket generellt sätt anses vara en mer positiv smärthanteringsstrategi.
– Vi ville veta hur dessa barn hanterar sin oro och vilka copingstrategier de använder. Det visade sig finnas en könsskillnad. Pojkarna distraherade sig mer fysiskt än flickorna som i högre grad blev fast i sin oro över smärtan. Det här gör flickorna mer utsatta. När vi fysioterapeuter möter barn så bör vi därför bemöta dem olika beroende på om de är pojkar eller flickor, även om förstås individen är den viktigaste, säger Sara Holm.
Syftet med avhandlingen var bland annat att undersöka genomförbarheten av en beteendemedicinsk behandling för målgruppen. Beteendemedicinsk behandling har sin grund i en biopsychosocial syn på hälsa och sjukdom. Kontrollbehandlingen i avhandlingen bestod av fysisk träning enligt gällande praxis.
Resultaten visade att en datainsamling med hjälp av webb-baserade enkäter fungerade bra i den här målgruppen av barn och ungdomar, med ett lågt antal uteblivna svar. Trots att den beteendemedicinska behandlingen inte var optimal resulterade den i en större minskning av poängen för smärtrelaterad funktionsnedsättning än för kontrollbehandlingen. För fysioterapeuterna i primärvården var det utmanande men givande att lära och leverera en beteendemedicinsk intervention. Den biopsychosociala grundsynen, att skräddarsy behandlingen och arbetet med föräldrarna, identifierades som nyckelaspekter av behandlingen.
Avhandling: Children and Adolescents with Pain in Primary care: Biopsychosocial determinants and behavioral medicine treatment in a physical therapy framework. Acta Universitatis Upsaliensis
