Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

I den klassiska julvisan lyser renen Rudolf väg för tomtefar med sin röda mule. 2013 lyckades ett forskarteam från Lund faktiskt fånga den lysande mulen med hjälp av en värmekamera. 

Tidigare studier av holländska och norska forskare har gett en förklaring till varför Rudolfs näsa är röd. Ett stort blodflöde till renens mule hjälper nämligen till att hålla den varm i vinterkylan.

Ett forskarteam i Lund har tagit det ett steg längre genom att skapa en forskargrupp som är inriktade på däggdjur och deras nosar.

– När renar äter på vintern är deras mular utsatta för väldigt låga temperaturer, eftersom de letar efter mat under snön. De behöver behålla sin känslighet i mulen så att de vet vad de får i sig, berättar Ronald Kröger, professor i funktionell zoologi vid Lunds universitet. Det varma blodet som pumpas till renens mule kan göra att den får ett rödaktigt “sken”.

Rudolfs lysande mule fångad på film

Filmen är gjord i Skånes djurpark, världens största zoo för nordiska djur.

Men, hur är det för hunden?

Men alla däggdjur fungerar inte på samma sätt som renen. När forskaren, och hundägaren, Ronald Kröger en dag lekte med sin hund började han fundera varför hundar skiljde sig åt – varför var nosen på hans hund kall? 

Det var startskottet för att bilda en ny forskargrupp – “Nosgruppen”, The Mammalian Rhinarium Group vid Lunds universitet. Forskargruppen studerar hur däggdjur skaffar sig sinnesinformation från den främre, mjuka och våta delen av nosen, som även kallas för rhinarium. 
 
– Hundar fungerar på motsatt sätt jämfört med renar. Ingen vet varför deras nosar är kalla, och vad som är den evolutionära orsaken. Det vill vi ta reda på, berättar Ronald Kröger.

Nu har forskargruppen i Lund publicerat en vetenskaplig artikel där kor, brunbjörnar, ringsvanslemur och hundars nosar har studerats.

Vetenskaplig artikel:

Rhinarium skin structure and epidermal innervation in selected mammals, (Inga Tuminaite, Ronald H. H. Kröger), Journal of Morphology, 2021.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera