Tema

Framtiden för den ekonomiska vetenskapen

Många forskare tror fortfarande på de klassiska modellerna, men att de går att förbättra. Starkaste kritiken mot den neoklassiska skolan är att den lutar sig för mycket på matematiska modeller som inte alltid stämmer med verkligheten. Vad tror forskare om framtiden för den ekonomiska vetenskapen?

– Ingen ändring är på gång. Frihandel, konkurrens och marknadsekonomi har gjort segertåg sedan 1980-talet genom att minska världsfattigdomen snabbare än någon hade kunnat drömma om för tio-tjugo år sedan. Ideologier som marxismen och arabisk feodalism, till exempel, har hållit ekonomier i stagnation och låga inkomster årtionde efter årtionde.

Det säger Carl B Hamilton, professor i nationalekonomi och Folkpartiets ekonomiskpolitiske talesman. Men alla håller inte med. Som vi har sett tidigare (fråga 5 och 6) finns det forskare som tror att nya ekonomiska synsätt kommer att komma fram, åtminstone för delar av samhället. Ett nytt synsättet skulle förmodligen vara att inte enbart utgå från att människan är en alltigenom rationell varelse som i alla lägen fattar vinstmaximerande beslut. Olika typer av företag och organisationer skulle kunna växa fram, där målet är något annat än så hög vinst som möjligt. Till exempel bättre miljö, säkrare sjukvård, högre livskvalitet.

Ekonomie doktor Eskil Jonsson vid Uppsala universitet, menar också att en global ekonomi måste involvera aspekter som religion och kultur, sådant som den neoklassiska skolan aldrig inkluderat.

– Problemet med att bara ha ett synsätt är att politiker och ekonomer gärna försöker lösa alla slags problem med metoder som hör till den neoklassiska skolan. Ett exempel är försöket att minska koldioxidutsläppen med hjälp av försäljningen av utsläppsrätter. Den metoden har inte minskat utsläppen, säger han.

Det finns många forskare som fortfarande tror på de klassiska modellerna, men att de går att förbättra. En stark kritik mot den neoklassiska skolan är som sagt att den lutar sig för mycket på matematiska modeller som inte alltid stämmer med verkligheten, men nu finns det idéer om hur denna matematik kan förfinas. Ett exempel finns inom internationell handel. Genom dagens möjligheter att hantera mycket stora mängder data, kan forskarna studera tusentals olika produkter, exportörer och importörer på detaljnivå.

– I den klassiska handelsmodellen finns bara två länder, två varor och två produktionsfaktorer. I dag kan man göra beräkningar baserade på olika typer av företag och på hur många varor som helst, säger Harry Flam, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet.

Kanske kan utvecklingen av mer förfinade beräkningsmetoder ses som ett svar på kritiken om att den neoklassiska skolans matematiska modeller är för enkla och stelbenta, men professor emeritus Peter Söderbaum tror inte att förfinade beräkningsmetoder kan lösa den globala ekonomins problem.

– Det behövs korrigeringar inom ramen för det befintliga politisk-ekonomiska systemet och mer genomgripande institutionella förändringar. Aktiebolag är till exempel definierade i penningmässiga termer medan dagens utmaningar till stor del är av icke-monetär art. Miljöproblemen är exempelvis lika ”ekonomiska” som finansiella problem, säger han.

Texter i tema världsekonomi: Ingrid Kindahl, Jonas Ohlin och Danil Lundbäck
Redaktör: Danil Lundbäck
Illustrationer: Magnus Elweklint
Fotografier: Diapix
Faktagranskning: Mats Hammarstedt, Professor i nationalekonomi, Linnéuniversitetet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Framtiden för den ekonomiska vetenskapen

 lästid ~ 2 min