Tema

Ekonomisk vetenskap bakom dramatiken i världsekonomin

Nationalekonomerna – har i den rika världen – alltid haft ett stort inflytande och en stor delaktighet i samhällsdebatten, men när finanskrisen slog till med full kraft 2008 stod ändå ekonomikåren både handfallen och överraskad. Hur kommer det sig och vilken hjälp kan vi medborgare få av den ekonomiska vetenskapen?

Sverige är en liten, öppen och exportberoende ekonomi, som lätt påverkas av världskonjunkturen. De problem som följde efter att en överbelånad bostadsbubbla spruckit i USA fick allvarliga konsekvenser i stora delar av världen.

Svensk ekonomisk politik har prövat olika strategier genom åren och den senaste krisen har resulterat i fundamentala omprövningar av vårt nuvarande system. Både ekonomin (politiken) och de ekonomiska modellerna (vetenskapen) har förändrats fram och tillbaka under det senaste seklet. I vågor har världsekonomin gått från liberal marknadsekonomi präglad av fri handel och öppenhet till statliga regleringar och handelshinder.

– Det har alltid funnits en böljegång mellan stat och marknad, till exempel vad marknaden klarar på egen hand och vad staten ska reglera och styra. Med nyliberalismens genomslag på 1980-talet slog pendeln över åt avregleringens håll, men efter krisen på 1990-talet och den senaste 2008 börjar det svänga tillbaka mot återregleringar. Man börjar prata om ”Good governance” och kampen mot korruption hamnar högre upp på dagordningen. Man insåg att marknaden inte är svaret på alla frågor, säger Kenneth Hermele, doktor i humanekologi vid Lunds universitet.

Bakom den ekonomiska politiken och bakom de beslut som ledde fram till krisen, så finns det en ekonomisk vetenskap och det är den vi ska fokusera på här. Den så kallade Chicagoskolan, med sina 22 nobelpris, är den vetenskapliga skola som dominerat under de senaste 40 åren. Denna skola har stora brister, som vi nu kan se med facit i hand, men det var också den modell som ledde fram till det välstånd vi har idag. Den populära förklaringsmodellen hyllades under de goda tiderna när krediter godkändes generöst, men när det blir kris så ifrågasätts den skola som har satt oss i klistret, och teorier som tidigare inte har fått utrymme kommer fram. I detta tema låter vi den gängse skolan försvara sig, men vi lyfter även fram alternativa tankesätt. Vilka förändringar krävs nu av de ekonomiska modellerna för att undvika fler obehagliga överraskningar i framtiden?

Texter i tema världsekonomi: Ingrid Kindahl, Jonas Ohlin och Danil Lundbäck
Redaktör: Danil Lundbäck
Illustrationer: Magnus Elweklint
Fotografier: Diapix
Faktagranskning: Mats Hammarstedt, Professor i nationalekonomi, Linnéuniversitetet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Ekonomisk vetenskap bakom dramatiken i världsekonomin

 lästid ~ 2 min