Artikel från forskning.se
25 april 2013

Aktiebörserna och finanskrisen

I samband med finanskriser uppstår nästan alltid börskrascher. De kan bli mycket stora. Det senaste exemplet är börsras världen över i samband med konkursen i den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers 2008. Konkursen kom efter många månaders oro på börsen till följd av en kollapsad fastighetsmarknad i USA. Denna oro sänkte aktiekurserna under flera månader.

Turbulens av det slaget kan nästan utradera aktiespararnas förmögenhet under några få veckor. Sen kom själva kraschen, som inte direkt berodde på att Lehman Brothers befann sig i ekonomiska svårigheter – det var ingen överraskning. Det som chockade finansmarknaderna var att den amerikanska regeringen beslöt att faktiskt låta banken gå i konkurs, i stället för – som alla trodde – rädda den med ett kapitaltillskott.

Nu började ekonomer och andra aktörer oroa sig för att betalningssystemet skulle sluta fungera. Bankernas förtroende för varandra knäcktes och det blev svårt för alla – både banker och företag – att få tag i kapital. Därmed nära nog lamslogs ekonomin världen över för en tid.

Börskrascher har inträffat regelbundet så länge det har funnits börser. Än har ingen glömt de stora börskrascherna på 1920- och 30-talen, till exempel. Men förr eller senare sker en återhämtning, och ibland kan det gå snabbt. Frågan är då hur allvarliga dessa börsras är för ekonomin som helhet?

Mycket allvarliga, menar professor Clas Bergström på Handelshögskolan i Stockholm.

– Det är hushållen som äger aktier. Om deras aktieförmögenhet halveras, stramar de åt sin konsumtion så hårt att det uppstår en efterfrågechock. Då drabbas företagen som går sämre och kanske tvingas lägga ner, och fler blir arbetslösa. Även om krisen bara varar något halvår, gör produktionsbortfallet under den tiden stor skada. Det omvända sker också: att när börsen går upp, får hushållen mer pengar, vilket gör att de spenderar mer och då går det bättre för företagen. Börsen kan ses som en prediktor för den realekonomiska utvecklingen. Det beror på att värdet på en aktie beror på vad placeraren tror att aktien ska ge för utdelning i framtiden, alltså hur bra företaget kommer att gå. När realekonomin blir sämre, förväntar sig placeraren lägre utdelning och aktiekursen sjunker. Och omvänt – när det går bra för ekonomin som helhet, förväntar sig placeraren högre avkastning i framtiden, och aktien stiger.

– Även om börsen till viss del förutser framtiden för företagen, går det inte att göra prognos på allt som kan hända. Krig, terrorattacker och naturkatastrofer går inte att förutse, och även de påverkar börsen, säger Clas Bergström.

Texter i tema världsekonomi: Ingrid Kindahl, Jonas Ohlin och Danil Lundbäck
Redaktör: Danil Lundbäck
Illustrationer: Magnus Elweklint
Fotografier: Diapix
Faktagranskning: Mats Hammarstedt, Professor i nationalekonomi, Linnéuniversitetet

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera