Tema

Inflytande och självbestämmande med LSS-lagen

I Sverige har handikappområdet genomgått stora förändringar de senaste årtiondena. Stödet har utvecklats från segregering och isolering mot ett synsätt på människor med funktionsnedsättningar som medborgare med samma rättigheter som andra.

Inflytande och självbestämmande för personer med stora funktionsnedsättningar är temat för en ny avhandling från Linnéuniversitetet. I avhandlingen söker Lottie Giertz svar på frågor om hur inflytande och självbestämmande hanteras i vardagen då individen är beroende av LSS-insatser. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS kom 1994. Det är en lag som tillför gruppen stöd utöver annan lagstiftning. Lagen är därmed ett officiellt erkännande av att gruppen har speciella behov av stöd för att kunna leva som andra.

Personlig assistans var en ny form av stöd när lagen kom och är ett av de områden som speciellt undersöks i avhandlingen. Ett annat område i avhandlingen är hur inflytande och självbestämmande ser ut för personer som förutom LSS-insatser också har god man som stöd.

– Livet med en omfattande funktionsnedsättning medför en ständig omprövning av kroppens begränsningar. Graden och arten av funktionsnedsättningen är i sig en väsentlig faktor som påverkar gränser och möjligheter till inflytande och självbestämmande säger Lottie Giertz. Min undersökning visar att personlig assistans på många sätt gör det möjligt att styra stödet så att det blir personligt anpassat. Möjligheten att kunna välja personal och lägga schema upplevs ge ett stort inflytande över vardagen.

Avhandlingen visar att det som komplicerar det dagliga livet är att alltid ha en person i det egna hemmet och att vara arbetsledare för en person man har ett starkt beroende av. De beslut en enskild LSS-anställd eller god man tar i arbetet påverkar villkoren för brukarens stöd och service. Det arbete en personlig assistent och en god man utför är mycket svårkontrollerat och deras insatser kan svårligen mätas. Den enskilde gode mannens och LSS-anställdes syn på sitt uppdrag kommer att påverka vilket innehåll stödet ges.

Undersökningen visar vidare att godmanskap är ett område som saknar övergripande och systematisk dokumentation. Detta är den första studie i Sverige av hur godmanskapet utövas i praktiken. De intervjuade gode männen är alla engagerade i sitt uppdrag men studien visar också på bristande kunskap om lagstiftning och funktionsnedsättningar i gruppen gode män. En anhörig kan ha uppdraget som god man och samtidigt arbeta som personlig assistent åt personen. Anhöriga som ställföreträdare visar sig upplevas som en stark form av stöd av många intervjupersoner. De har stor betydelse för att få tillgång till insatser och stöd och är kunniga på handikappområdet. Att samla alla uppdrag hos en familjemedlem upplevs av andra intervjuade i studien som oroande. Personens vardag blir då stängd för insyn och rättskyddet för den enskilde ifrågasätts.

Lottie Giertz är verksam vid Institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitet i Växjö. Hon har en fil. mag i pedagogik och en fil.lic. i socialt arbete. Detta är en avhandling i socialt arbete.

INFORMATION OCH KONTAKT
Lottie Giertz, telefon 0470- 76 74 03, e-post lottie.giertz@lnu.se.

Avhandlingen ”Erkännande, makt och möten. En studie av inflytande och självbestämmande med LSS.” försvaras torsdagen den 14 juni 2012, kl. 10.15 i sal Myrdal på Linnéuniversitet i Växjö. Opponent är professor Magnus Tideman, Halmstad Högskola. Avhandlingen kan beställas från lupress@lnu.se

Inflytande och självbestämmande med LSS-lagen

 lästid ~ 2 min