Artikel från Lunds universitet
13 mars 2012

Försöker lösa problemen med antibiotikaresistens och bidöden samtidigt

Vilda honungsbin har magarna fulla av nyttiga mjölksyrabakterier som kan bekämpa bakterieinfektioner i både bin och människor. Ett samarbete mellan forskare vid Lunds universitet, SLU och KI har visat resultat som kan vara ett led i att bekämpa problemen med både bidöd och antibiotikaresistens.

I den vetenskapliga tidskriften Plos One publicerar de nu sina resultat och den legendariske vetenskapsfotografen och professor Lennart Nilsson vid Karolinska Institutet illustrerar fynden med sina unika bilder.

Idag äter människor i Sverige och andra länder nyttiga mjölksyrabakterier som tillsatts i livsmedel som yoghurt och fil.

–  I våra tidigare studier har vi studerat honungsbin i Sverige. Vad vi nu funnit genom våra studier runt om i världen är att människor i alla kulturer har konsumerat världens största naturliga mix av nyttiga bakterier i livsmedlet honung, säger Alejandra Vasquez, forskare vid Lunds universitet.

I vild och färsk honung, som honungsjägare hämtar från bibon i höga klippor och träd, finns miljarder av 13 olika sorters nyttiga mjölksyrabakterier. Detta kan jämföras med de 1-3 olika sorter som finns i kommersiella probiotiska produkter idag, berättar hon.
Honungsbina har själva använt dessa bakterier i 80 miljoner år för att tillverka och skydda sin honung och sitt bibröd (bipollen) som de tillverkar för att föda hela bisamhället. Forskarna har nu även visat att de nyttiga mjölksyrabakterierna motverkar honungsbinas två värsta bakteriesjukdomar.

I den vetenskapliga artikeln beskriver forskarna hur bina själva bär på dessa nyttiga bakterier i sin honungsmage och att de som nyfödda får bakterierna från vuxna bin som matar dem. Forskarna har också sett att stora mängder skadliga mikroorganismer som bakterier, jäst och mögelsvampar följer med nektarn och pollen som bina samlar från blommor för att göra honung och bibröd. Dessa mikroorganismer skulle kunna förstöra livsmedlet genom jäsning och mögel redan efter ett par timmar, men det visar sig att de nyttiga bakterierna i honungsmagen tog död på alla dessa mikroorganismer.

– Eftersom vi människor har lärt oss att använda honung för behandling av halsont, förkylningar och läkning av sår är vår hypotes att de nyttiga bibakterierna även kan ta död på svåra sjukdomsbakterier hos oss människor. Vi har även preliminära, ännu opublicerade, resultat som visar att detta kan vara ett nytt verktyg för att komplettera eller till och med ersätta antibiotika, säger Tobias Olofsson.

Den aktuella studien visar också att binas nyttiga bakterier dör när biodlare i profylaktiskt syfte behandlar bina med antibiotika, framförallt i USA. Bina har alltså ett eget försvar mot sjukdomar i form av samarbetande nyttiga bakterier. Men detta försvar minimeras hos bin i kommersiell biodling där bina behandlas med antibiotika, stressas, ges syntetiska livsmedel i ersättning för deras egna honung och bibröd, samt tvingas flyga på blommande fält som besprutas.

– Våra resultaten ger alltså forskarvärlden en oupptäckt nyckel som kan förklara varför bina dör i den mystiska bidöden Colony Collapse Disorder världen över, säger Alejandra Vasques.

ARTIKELN:
Symbionts as Major Modulators of Insect Health: Lactic Acid Bacteria and Honeybees
http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0033188

KONTAKT
Alejandra Vásquez, forskare, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet, Mobil: 0705898089, Epost: alejandra.vasquez@med.lu.se

Tobias Olofsson, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet, Mobil: 0706837683, Epost: tobias.olofsson@med.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera