Artikel från Linnéuniversitetet
21 september 2011

”Gäddfabriker ”- ett sätt att öka gäddbeståndet i Östersjön

Olof Engstedt, forskare i akvatisk ekologi vid Linnéuniversitetet, konstaterar i sin avhandling ”Anadromous Pike in the Baltic Sea” att skapandet av gäddfabriker (översvämningsvåtmarker) längs kusten är det mest ekonomiskt försvarbara och effektivaste sättet för att förbättra gäddbestånden i havet.

Gäddan i Östersjön har två olika lekstrategier, den ena går ut på att fisken leker i grunda vikar i havet, den andra att de vandrar upp i bäckar och åar för att leka i sötvatten (anadroma). Under de senaste årtiondena har levnadsförhållandena kraftigt försämrats för båda dessa ”typer” av gäddor.

– Det är svårt och kostsamt att göra förbättringar och restaureringsåtgärder för gäddan i Östersjön, menar Olof. Det mest ekonomiska och mest effektiva sättet bör vara att återskapa tidigare lekområden i vattendrag som mynnar i havet. Dock finns en stor kunskapslucka om gäddor som vandrar upp i sötvatten för att leka. Därför har jag i denna avhandling haft som mål att öka kunskapen om denna vandring, fortsätter han.

För att ta reda på om andelen gäddor som leker i sötvatten bidrar till beståndet i Östersjön, undersökte Olof otoliter (öronstenar) från gäddor fiskade i havet. Genom att analysera dessa kan man avgöra om gäddan är född i havet eller i sötvatten. Analysen visade att minst 45 procent av gäddorna i havet kan ha sötvattensursprung. Otoliterna avslöjade också att merparten av sötvattensgäddorna vandrat ut i havet när de var 6 cm eller mindre.

De här resultaten visar att föryngringen i sötvatten idag är väldigt framgångsrik, detta trots kraftigt förstörda lekområden. Ser man till de stora lekområden som finns tillgängliga av havet i motsats till de relativt små ytor som bäckar och åar utgör, antyder Olofs data att sötvatten är väldigt produktivt för gädda.

I undersökningen fångades och märktes över tre tusen vuxna gäddor i fyra bäckar som mynnar i Östersjön. Återvandringsandelen följande år var i genomsnitt 36 procent, vilket visar på ett starkt homingbeteende. Gäddorna hittar hem igen till bäcken där de föddes. Merparten av fiskarna stannade för lek i de nedre delarna av bäckarna medan en del av fiskarna vandrade långt, om möjligheten fanns. Vissa gäddor som vandrade långt ett år, gjorde även det kommande år. Detta homingbeteende till specifika bäckar indikerar att gäddor i dessa system (och i Östersjön) består av enskilda skyddsvärda populationer.  

Tillsammans med en forskargrupp byggde eller rekonstruerade Olof tre våtmarker i anslutning till kustmynnande bäckar. Den våtmark som var mest produktiv var när vatten fick svämma över befintlig gräsmark. Redan första året efter restaureringen ökade yngelproduktionen från cirka tretusen till över hundratusen. Gäddor med sötvattensursprung är alltså vanliga i Östersjön och Olofs studie visar att ”gäddfabriker” är det bästa sättet att bevara och förbättra beståndet.

Olof Engstedt är född i Skövde och uppvuxen i Habo utanför Jönköping. Han tog sin magisterexamen i Marinbiologi vid Lunds universitet 2005 och sedan 2006 har han varit doktorand inom Akvatisk ekologi vid nuv Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Anadromous Pike in the Baltic Sea”, försvarades den 16 september, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent var Doc. Henrik Svedäng, Havsmiljöinstitutet, Göteborg

För mer information kontakta Olof Engstedt, telefon: 0708-873514 eller e-post: olof.engstedt@lnu.se

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera