Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

27 maj 2011

Partiklar från isländsk vulkanaska föll över Göteborg

När vulkanaskan från Grímsvötn på Island drog in över Västsverige på tisdagskvällen fick Göteborg ett rejält nedfall av partiklar. Det konstaterar forskare vid Göteborgs universitet efter att ha tömt och analyserat pollenfällan på taket till Centralkliniken på Östra sjukhuset i Göteborg. I morgon kan de ge svar på om det finns partiklar från vulkanen i övriga fem pollenfällor i Syd- och Västsverige.

– I vårt senaste pollenpreparat fanns gott om stora, kantiga partiklar som torde vara vulkanaska. Det mesta har kommit mellan 17 och 24 i går kväll. Om partiklar från vulkanaskan fastnar i vår fälla som står på 30 meters höjd, så kommer de med all sannolikhet ner till marknivå också, säger Åslög Dahl som ansvarar för Pollenlaboratoriet vid institutionen för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet.

Den vulkanaska som kom in över Sverige i samband med vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott i fjol kunde enbart avläsas i preparat från pollenfällan i Bäckefors i Dalsland. Hur stor spridning nedfallet från askmolnet från vulkanen Grímsvötn på Island fått ser pollenforskarna först imorgon, torsdag, då preparaten från de fällor som tömdes i morse anländer med posten.

Pollenlaboratoriet har sex pollenfällor utplacerade i Väst- och Sydsverige för att kunna göra de pollenprognoser som går ut till allmänheten via media. Pollenlaboratoriets fällor finns, förutom i Göteborg, i Bäckefors i Dalsland, Forshaga i södra Värmland, Malmö och Hässleholm i Skåne samt Bräkne-Hoby i Blekinge.

En pollenfälla drivs av en motor, som suger in ungefär 10 liter luft per minut. Luftens innehåll av partiklar – inte bara pollenpartiklar – fastnar på en klibbig tape, som i sin tur sitter på en trumma som drivs runt av ett urverk. Eftersom forskarna vet hur fort trumman snurrar, kan de också avgöra vid vilken tidpunkt som en viss partikel fastnar på trumman. Fällan står på 30 meters höjd, för att forskarna ska få en uppfattning om hur mycket som sprids över hela regionen. Om den skulle stå på marken, skulle enstaka växters pollen bli överrepresenterat. Varje morgon vid sjutiden byts tapen ut, för att räkna och identifiera pollen i mikroskop och räkna ut hur mycket det finns per kubikmeter luft.

– I det senaste preparatet fanns det väldigt mycket kantiga, glasliknande och genomskinliga partiklar i olika storlekar och av en typ som vi inte brukar se och som rimligtvis borde vara vulkanaska, eftersom vi vet att askmolnet kom in över Göteborg i går kväll. I våra preparat ser vi normalt många svampsporer, partiklar från luftföroreningar och annat smått som finns i luften men de här partiklarna ser annorlunda ut. Bitvis bildar de ett mycket tätt lager över tapens yta på ett sätt som vi sällan ser i preparat från Göteborgsluften, säger Åslög Dahl.

Pollenlaboratoriet
Pollenlaboratoriet har funnits sedan 1975. Det utför mätningar av luftburet pollen, gör pollenprognoser och förser myndigheter med ansvar för folkhälsa och miljö, sjukvården och allmänheten med information om sambandet mellan växter och överkänslighetsreaktioner. Pollenförekomst påverkar även luftkvaliteten och kan samverka med luftföroreningar. Därför går laboratoriets pollenrapporter också till miljöförvaltningar och ingår i allmän luftövervakning. Laboratoriet verkar i anslutning till forskningsprogrammet Aerobiologi vid Göteborgs Atmosfärsvetenskapliga Centrum och har sin bas vid institutionen för växt- och miljövetenskaper vid Göteborgs Universitet.

Kontaktinformation
KONTAKT:
Dr Åslög Dahl, institutionen för växt- och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet
031- 786 2664
0707- 55 69 62
aslog.dahl@dpes.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera