Tema

Målrelaterade betyg ledde till oavslutade gymnasiestudier

Införandet av målrelaterade betyg medförde att färre fullföljde gymnasiet. Det försämrade också arbetsmarknadsutsikterna för elever på yrkesinriktade program. Allra sämst gick det för elever med låga grundskolebetyg. Det är ett av resultaten i en omfattande IFAU-rapport som sammanfattar kunskapsläget om hur svensk utbildningspolitik påverkar elevers skolresultat och framtida arbetsmarknadssituation.

Andelen som slutförde gymnasiet sjönk kraftigt under 1990-talet. Rapportförfattarna visar att huvudförklaringen till nedgången är införandet av det målrelaterade betygssystemet. Det nya betygssystemet minskade andelen som tog gymnasieexamen med i genomsnitt 5,1 procentenheter för elever som påbörjade yrkesinriktade program, och med 1,4 procentenheter för elever som påbörjade studieförberedande program. Dessutom medförde det målrelaterade systemet att många tog längre tid på sig att avsluta sina studier. Allra sämst gick det för elever med låga betyg i grundskolan.

– I det nya betygssystemet får man bara slutbetyg om man har godkänt i vissa ämnen. Tidigare fick lågpresterande elever ett lågt ämnesbetyg. Idag får de ”icke godkänt” och därför inget slutbetyg, säger Björn Öckert, en av författarna till rapporten.

Lägre inkomster på sikt
Elever på yrkesinriktade program fick även lägre inkomster på sikt. Vid 26 års ålder var inkomsterna för de som betygssattes i det målrelaterade systemet i genomsnitt 6 procent lägre än för de som fick relativa betyg. Även här är de negativa konsekvenserna störst för studiesvaga elever. För dem med låga grundskolebetyg sjönk inkomsterna med närmare 13 procent, främst för att de inte var sysselsatta i samma utsträckning.

– Att sakna slutbetyg från gymnasiet ger troligen en negativ signal till framtida arbetsgivare. Det målrelaterade betygssystemet gjorde också att många elever tog längre tid på sig att fullfölja studierna och därmed förlorade värdefull arbetslivserfarenhet, fortsätter Björn Öckert.

Bakgrund
Analysen baseras på personer födda 1976–79. Personer födda 1976 och 1977 fick betyg enligt det gamla relativa systemet på gymnasiet, medan personer födda 1978 och 1979 betygssattes enligt det nya meritvärdessystemet. Studien jämför förändringen i utbildnings- och arbetsmarknadsutfall för personer med likadana betyg i grundskolan, men som betygssattes enligt olika system på gymnasiet.

Kontaktinformation
Rapport 2010:13 ”Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen?” är skriven av Anders Björklund, Peter Fredriksson, Jan-Eric Gustafsson och Björn Öckert. Om du vill veta mer kontakta Peter Fredriksson 08-16 30 37 eller Björn Öckert 018-471 70 95.

Den 30 augusti bjuder IFAU in till en halvdagskonferens om rapportens resultat.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Målrelaterade betyg ledde till oavslutade gymnasiestudier

 lästid ~ 2 min