Artikel från KTH – Kungliga Tekniska högskolan

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

28 juni 2007

Eliten inom nanoteknik samlas i Stockholm

Måndag till fredag, 2-6 juli, samlas närmare 2 000 forskare från hela världen i Stockholm för att diskutera frågor kring nanoteknik. Hur nanopartiklar kan användas för att rena avgaser, datalagring med hjälp av magnetiska strukturer, och material nästan utan friktion är några av ämnena som de 130 talarna tar upp under veckan.

Framtidens tekniklösningar kommer att domineras av tillämpningar som baseras på nanoteknik – fysikaliska och kemiska fenomen som uppträder i mycket små strukturer. Storleksordningen är en miljarddels meter, alltså nära de dimensioner som gäller för enskilda atomer.

– Nanotekniken påverkar redan i dag nästan alla teknikområden, och ger oss bland annat bättre mediciner och datorer men även tyger som inte går sönder eller behöver tvättas. Andra exempel är material nästan utan friktion och förbättrade solceller. Den kunskap som nanotekniken ger oss om vad som händer på atom- och molekylnivå innebär helt nya möjligheter att detaljstyra vad som händer i olika förlopp, säger Ulf Karlsson, professor i materialfysik vid KTH, som ansvarar för programmet under veckan.

Dagens datalagring med hjälp av magnetiska strukturer kommer i framtiden att vidareutvecklas inom spinntroniken – den teknik där man har lyckats använda både elektronens laddning och spinn för att lagra och bearbeta information i samma komponent. Detta gör det möjligt med helt nya funktioner där ett första exempel är MRAM (Magnetiskt RAM-minne) som är lika snabbt som dagens vanliga RAM-minne men har den stora fördelen att informationen inte försvinner när strömmen slås av. Bland talarna inom detta område märks Albert Fert, Frankrike, och Peter Grünberg, Tyskland, som fått stor uppmärksamhet och flera stora internationella priser för sin forskning.

Många av de inbjudna talarna leder forskningsgrupper i den absoluta forskningsfronten. Gabor Somorjai från Berkeley, tar upp hur nanopartiklar kan användas inom katalys vid till exempel avgasrening.

– En fortsatt utveckling inom nanokatalys och ytkemi är helt nödvändig för att vi på allvar ska kunna reducera utsläppen av växthusgaser, och klara omställningen till ett energimässigt “hållbart” samhälle, konstaterar Ulf Karlsson.

Till konferensen i Stockholm kommer även Don Eigler, USA, vars bild med järnatomer på en kopparyta för många har blivit definitionen på nanostrukturer (se bildlänk nedan). Han arrangerar ett speciellt seminarium om svepelektronmikroskopi vid låga temperaturer – en förutsättning för att kunna förstå de elektroniska reaktioner som styr allt från syremolekylens rörelse till egenskaperna hos en supraledare.

Dessutom ägnas speciella möten åt utvecklingen av avancerade ljuskällor. Ett exempel är röntgenfrielektronlasern, vilken kan göra det möjligt att “holografiskt” avbilda en cell atom för atom. Nu sker utvecklingen av detta i USA vid Stanford, i Japan vid Spring-8 och i Europa i Hamburg.

– I det Europeiska projektet deltar Sverige, och Vetenskapsrådet har nyligen avsatt medel för svenska grupper. Detta är ett svenskt styrekområde där MAX-LAB i Lund spelat en stor roll för kompetensuppbyggnaden”, säger Ulf Karlsson.

Den stora samlingen av nanoforskare i Stockholm 2-6 juli är ett resultat av att flera konferenser förlagts parallellt med förhoppningen om nya samarbeten mellan relevanta ämnesområden – något som präglar forskningen inom nanoteknik.

Don Eiglers bild av järnatomer på kopparyta: http://www.almaden.ibm.com/vis/stm/images/stm15.jpg

Kontaktinformation
Kontakt och mer information:
Ulf Karlsson, professor i materialfysik KTH, 070-5760601, ulfka@kth.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera