Artikel från Lärarhögskolan i Stockholm

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

6 november 2002

30-talets skolradio pedagogisk föregångare

Skolradions historia från dess början i slutet av 1920-talet till och med 50-talet belyses i Titti Forsslunds nyutkomna avhandling. Utgångspunkt är hälsoprogrammen med anknytande skolradiohäften med text och bild. Hur har detta multimediematerial förändrats med tiden? Det studeras ur ett retoriskt perspektiv: vem försöker övertyga vem, till vad, och hur går detta till? Vem-frågan leder i sin tur till ett genusperspektiv.

Av resultatet framgår att 30-talets dialogiska och kunskapserbjudande program visar stor tilltro till lyssnarbarnen som kompetenta och ansvarsfulla. På 40-talet förbyts detta mot en auktoritär lydnadspedagogik. 50-talets mångfacetterade hälsoprogram utgör en blandning av auktoritära och dialogiska program och alltfler erbjuder ett indirekt lärande i gestaltningar och reportage.

På 30-talet framställs både flickor och pojkar som goda förebilder, medan i senare program flickor marginaliseras och de flesta program handlar om pojkar. På 50-talet framställs tonårsflickor negativt, medan pojkar framställs positivt. Tvärtom är det med de yngre barnen på 40- och 50-talet: pojkar framställs negativt och flickor positivt – i den mån flickor över huvudtaget förekommer.

Avhandlingen är av värde för pedagoger, läromedelsproducenter och andra intresserade av mediehistoria, retorik och olika former för påverkan. Titti Forsslund har mångårig erfarenhet av produktion, forskning, utveckling och utvärdering av utbildningsprogram inom radio och television.

Disputation: fredag 8 november 2002, kl 13.00 i H-aulan, Lärarhögskolan i Stockholm, Rålambsvägen 30.
Opponent: lektor Karin Stigbrand, Södertörns högskola

Kontaktinformation
För ytterligare information: kontakta Titti Forsslund, 070-640 72 04 (fram till disputationen), 0498-25 99 84 (efter disputationen), eller HLS Förlag,
Marie-Anne Colliander, 08-737 56 65.

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera