Utbildning & skola
Hur mycket skärmtid ska barn i förskolan ha? Hur väl rustade är nyexaminerade lärare för verkligheten i skolan? Vad är grit? Och gör mobilförbud att eleverna lär sig bättre? Forskning om skola och utbildning är brett och har många dimensioner.
-
Intersex, asexualitet – så kan sexualundervisningen breddas
Sexualundervisningen på högstadiet behöver breddas med fler representationer av sådant som intersexuella variationer och asexualitet. Lärare behöver också välkomna och ta tillvara på oväntade kommentarer från eleverna, enligt en ny avhandling.
-
Fri lek går före undervisning i svenska förskolor
Lärande genom lek och kreativt skapande eller fokus på undervisning för att förbereda skolstarten? En avhandling har undersökt vad förskolebarn och pedagoger ägnar sig åt i tre olika länder.
-
Särskilt begåvade barn beskrivs på negativt sätt i skolan
Skolpersonal och rektorer beskriver ofta särskild begåvning hos barn utifrån svårigheter och problem – istället för att se begåvningen som en tillgång för både barnet och verksamheten. Det framgår av en ny avhandling.
-
Mer idrott i skolan ger starkare unga vuxna
Daglig fysisk aktivitet i skolan kan ge ökad benmassa, bättre kondition och starkare muskler i vuxen ålder. Det visar en studie på elever i grundskolan.
-
Könsstereotyper bromsar tjejernas teknikintresse
Både elever och lärare tror att män är bättre på teknik – en föreställning som minskar tjejernas självförtroende. Dessutom tycks inte programmering i skolan väcka elevernas intresse, visar forskning.
-
Distansstudier – bra för många men risk för dubbelarbete
Frihet i vardagen. Men också risk för dubbelarbete och känslan av att hem och plugg flyter ihop. Att studera på distans har för- och nackdelar och väcker viktiga frågor om mänskliga relationer, enligt en ny studie.
-
Skönlitteratur kan göra grammatiken mer intressant
Att elever läser "riktiga" böcker och utifrån dem lär sig grammatik – det kan vara ett lyckat grepp i svenskundervisningen, enligt en ny avhandling.
-
Oroande gap när skolan lär ut samhällskunskap
Undervisningen i samhällskunskap skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program på gymnasiet. Det betyder att en del elever inte får viktiga kunskaper om demokrati, enligt en ny avhandling.
-
Sämre resultat när studierna var på engelska
Engelska som undervisningsspråk på universitet kan påverka studierna negativt. En studie visar att teknikstudenters resultat blev betydligt sämre och fler hoppade av utbildningen.
-
AI kan bli hjälpreda vid språkträning
Att lära sig prata på ett främmande språk är viktigt, men inte alltid så lätt. En avhandling har undersökt om en AI-karaktär som samtalspartner kan hjälpa högstadieelever på traven.
-
Att tala in texter kan hjälpa elever med skrivsvårigheter
Att tala in en text kan göra skrivandet enklare för elever med läs- och skrivsvårigheter, enligt en ny avhandling. Och texterna blir inte sämre jämfört med tangentbordstexter.
-
Ökad stress bland studenter under pandemin
Coronautbrottet ledde till oro och sämre livskvalitet för universitetsstudenter. Situationen var extra tuff för dem som startade sina studier i början av pandemin.
-
Förstelärarnas ledarskap kantas av spänningar
Förstelärare bidrar till att inspirera sina kollegor, men deras roll som ledare tenderar att osynliggöras. De drar sig även för kritiska diskussioner om undervisningen, visar en avhandling.
-
Sällan lyckat att stänga skolor för att minska segregationen
Det har hänt att skolor med hög andel elever med invandrarbakgrund stängs i syfte att minska segregation. Men metoden fungerar sällan, enligt forskning. Det finns nämligen en viktig hake.
-
Studenter gillar AI och Chat GPT men undrar när det blir fusk
Studenter i Sverige är positiva till AI-verktyg som Chat GPT i studierna. Men var går gränsen för fusk? Det är högst oklart, enligt studenterna.
-
Att träna självkontroll ger studiero i klassrummet
En metod som används internationellt i skolor för att träna elever i självkontroll och för att förbättra studieron har stora fördelar, enligt svenska lärare i en studie.