Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Partiklar från bildäck miljöhot i vattendrag
Efter en torr sommar sköljer höstregnen Sveriges vägar. Samtidigt spolas giftiga däckpartiklar ut i naturen och sprids till sjöar och åar. Redan 10 milligram gummipartiklar per liter vatten kan vara skadligt för vattenlevande organismer visar forskning från...
-
Konsten att navigera rätt som robot
En robot på uppdrag utomhus måste inte bara se omgivningen, den måste också kunna tolka vad det är den ser. Forskaren Martin Persson, som nyligen disputerade i industriell mätteknik på Örebro universitet, har utvecklat en metod som gör det möjligt...
-
”Stor mänsklig belastning av närsalter och miljöföroreningar på havet från oövervakade kustnära områden”
Förekomsten av vattenburna närsalter och föroreningar från land till hav kan vara större från de små kustnära områden, som inte systematiskt miljöövervakas, än från de stora, övervakade vattendragen. Situationen är...
-
Fiskeriförvaltning och miljöfaktorer skapar en win-win situation för Östersjötorsken
Politiker har spelat en nyckelroll för de senaste årens ökning av Östersjöns torskbestånd, men miljöfaktorer är lika viktiga. Synergieffekter från dessa två faktorer har resulterat i en ökning som överstiger summan av båda delar....
-
Trädförädling effektivare med balanserade “grandparents”
Med balanserade “grandparents” kan vinsten av de förädlingsinsatser som görs på tall öka kraftigt, troligen med 50 procent eller mer.
-
Att designa ljud för olika produkter
Ljud ger ett viktigt bidrag till vår uppfattning av en produkts kvalitet och identitet – få vill exempelvis köpa en dammsugare som låter för högt. Men den får heller inte låta för lågt, i synnerhet tycker de flesta konsumenter att det...
-
Vedens materialegenskaper kan kartläggas i skogen
Det kan bli möjligt att kartlägga veden redan i skogen och se till att dess specifika egenskaper kommer till användning i just de produkter respektive kvalitet bäst passar för. Det visar en doktorsavhandling vid SLU i Umeå.
-
Bättre datormodeller ger effektivare solceller
Datormodellering kan ge viktiga svar på hur olika faktorer påverkar prestanda för en solcell. Ulf Malm har tagit fram en simuleringsmodell som kan simulera vad som händer i så kallade CIGS-celler. Med hjälp av modellerna går det att bättre förstå...
-
Metallisk kiselhydrid en väg till bättre supraledare
En internationell forskargrupp ledd av professor Rajeev Ahuja vid Uppsala universitet har beräknat hur kiselhydrid under högt tryck genomgår en förändring till ett metallstadium som skulle kunna resultera i superkonduktivitet. Dessa rön publiceras i veckans...
-
Smarta lösningar minskar utsläppen av CO2
Bättre klimatskal, effektivare energitillförsel och användning av biobränsle för uppvärmning av hus skulle minska utsläppen av CO2 i Europa. Bostäder och lokaler svarar för 36 % av Sveriges energianvändning och många villor värms...
-
Ökad risk för manlig bröstcancer vid östrogenbehandling
En av de behandlingar som finns vid prostatacancer, tillförsel av östrogen, ökar risken för manlig bröstcancer. Det visar Camilla Thellenberg Karlsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet.
-
‘- Bygg hus på samma sätt som Scania bygger lastbilar!
I en ny doktorsavhandling från Luleå tekniska universitet hävdar doktoranden Bengt Toolanen att det är oerhört viktigt att upphandlingen anpassas till varje byggprojekts förutsättningar för att en bra spelplan för projektgenomförande skapas....
-
Små kräftdjur kan bedöma risker
De är unga och väldigt oansenliga. Ändå har de en förmåga att bedöma riskerna i livet. Ny forskning visar hur de minsta hinnkräftorna kan hantera sin farofyllda tillvaro. Två lundaforskare har fått internationell uppmärksamhet för sina...
-
Sveriges palsmyrar håller på att tina
Mätningar gjorda i september av forskare från Stockholms universitet visar att marktemperaturen i palsmyrar* i Tavvavuoma är mycket nära 0ºC. När permafrosten tinar kan kolet som finns lagrat i torven komma att frigöras till atmosfären i form av...
-
Data från världens största experiment finns i Umeå
Rådata från världens största vetenskapliga experiment, partikelacceleratorn LHC i Cern, befinner sig just nu i superdatorerna på High Performance Computing Centre North (HPC2N) vid Umeå universitet. I dag inleds de första beräkningarna.
-
Framtidens väder: Torka och skyfall
Växthuseffekten är för de flesta liktydigt med ett varmare klimat och stigande havsnivåer när polarisarna smälter. Men det mesta tyder också på att nederbörden kommer att förändras och att effekterna av detta kommer att se mycket olika ut i...