Tema

Lär dig läsa verkets inre rytm

Alla har upplevt att byggnader känns mer eller mindre behagliga, bortom begreppen skönhet och praktisk funktion. Men hur kan denna ibland svårfångade känsla förstås och behärskas? Nyckeln finns i vår egen kropp, i våra erfarenheter av rörelse och rytm.

Ett arkitektoniskt eller konstnärligt verks inre rörelse byggs upp av former och rytmiska sekvenser som skapar olika upplevelser. Genom ett medvetet arbete med kroppen som utgångspunkt, kan vi komma närmare hemligheten med hur det fungerar. Det menar Lena Hopsch, som i dagarna disputerar med doktorsavhandlingen ”Rytmens estetik, formens kraft”. Med hjälp av bland annat en levande modell i rörelse illustrerar hon de grundläggande kroppsliga erfarenheterna av rum och riktning.

– Jag använder Aristoteles definition av estetik, som utgår från grekiskans ”att förnimma med sina sinnen”. Det handlar alltså inte bara om skönhet, säger Lena Hopsch.

Som skulptör och tekniklektor på arkitektprogrammet har hon vägletts av konstnärens sätt att arbeta med tredimensionellt gestaltande. I en jämförande studie mellan arkitekten Francesco Borromini och skulptören Naum Gabo hittar hon ledtrådar till hur konstnären och arkitekten aktiverar ”tomrummet”. I den fortsatta analysen är också rörelsen väsentlig. Den skapar en rytm mellan formerna, som till exempel upplevelsen av kontrasten mellan konkav och konvex form. När vi som betraktare flyttar blicken eller rör oss skapas ytterligare en rytmrörelse.

Att ta hänsyn till dessa rytmiska sekvenser är viktigt vid alla former av fysisk gestaltning som strävar efter en meningsfull och sammanhängande helhet. Överblick och harmoni mellan olika delar i till exempel en sjukhusentré, gör att vi känner oss lugna. Men i ett annat byggnadsverk kanske spänningen och dramatiken ska förstärkas.

– Min erfarenhet är att man ofta saknar ett språk för att läsa, förstå och formulera gestaltning. Att kunna det är viktigt till exempel för att rita vägsystem och byggnader som är estetiskt hållbara längre än modets växlingar. Allt måste inte vara harmoniskt och lugnt, men man ska veta vad man gör och för det krävs verktyg, säger Lena Hopsch.

Lena Hopsch är verksam som skulptör och tekniklektor på Institutionen för arkitektur på Chalmers. Hon har gjort ett flertal offentliga utsmyckningar och även sysslat med scenografi.

Avhandlingen ”Rytmens estetik, formens kraft” försvaras vid en offentlig disputation den 24 oktober kl 13.00 i sal VG, Sven Hultins gata 6, Campus Johanneberg, Chalmers, Göteborg.

Kontaktinformation
Kontakt:
Lena Hopsch, Institutionen för arkitektur, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031- 772 23 67, mobil: 0707-74 16 36

E-post: hopsch@chalmers.se

Handledare: Professor Knut Strömberg, Institutionen för arkitektur, Chalmers tekniska högskola
Tel 031- 772 24 14
E-post: knut.stromberg@chalmers.se

Lär dig läsa verkets inre rytm

 lästid ~ 2 min