Tema

Nya rön om mykorrhizasvamparnas mångfald

Vår kunskap om mykorrhizasvamparnas omsättning av kväve och fosfor i skogsmark har byggt på studier av ett fåtal snabbväxande och lättodlade svamparter. Nu har Cajsa Nygren från SLU visat att det även går att odla flera av de ekologiskt viktigaste arterna i renkultur. Hennes avhandling visar också att alla de undersökta svamparterna kan bilda enzymer som gör det möjligt att utnyttja ett flertal olika kväve- och fosforkällor.

Träden i våra barrskogar är beroende av symbios med mykorrhizasvampar för sin näringsförsörjning – mer än 95 procent av trädens finrötter är koloniserade av s.k. ektomykhorrizasvamp*. Av växtnäringsämnena är det främst kväve och fosfor som begränsar trädens tillväxt i dessa marker. Merparten av kvävet och fosforn är hårt bunden till organiskt material i marken, och oåtkomlig för växterna utan hjälp av mykorrhizasvamp.

Gruppen mykorrhizasvampar förfogar över en stor arsenal av enzymer som gör att de kan komma åt det hårt bundna förrådet av kväve och fosfor i marken. Det vi vet om dessa svampars enzymatiska förmåga kommer dock från experiment med ett fåtal lättodlade och snabbväxande arter, medan vi har vetat ganska lite om de släkten som vi oftast hittar på trädens finrötter. Cajsa Nygren har i sitt arbete studerat ett brett urval av ekologiskt betydelsefulla ektomykorrhizasvampar och deras förmåga att utnyttja protein, nitrat, och olika fosforkällor för sin näringsförsörjning. Många av dessa svamparter, t.ex. från släktena spindlingar, riskor och kremlor, har tidigare inte kunnat odlas i renkultur.

Försöken visar att det hos de ekologiskt mest betydelsefulla arterna finns en förmåga att utnyttja ett brett spektrum av kväve- och fosforkällor. Hur effektivt olika källor kunde utnyttjas för att bygga upp biomassa varierade dock mellan arterna.

Alla isolat kunde utnyttja nitrat som kvävekälla och gener för bildning av enzymet nitratreduktas var vanligt förekommande bland isolaten. Förmågan att utnyttja protein-kväve genom att utsöndra enzymer visade sig också vara utbredd. Vidare kunde alla isolat också utnyttja flera typer av fosforkällor.

* Det finns två huvudtyper av mykorrhiza, ektotrof och endotrof. Ektomykorrhiza-svampar lever i symbios med skogsträd och förbättrar trädens näringsupptag i utbyte mot kolhydrater från trädens fotosyntes. Ektomykorrhizan utmärks av att svamphyferna växer mellan cellerna i cortex och bildar dessutom en mantel runt finrötterna, så att roten blir förtjockad jämfört med oinfekterade rötter. Ektomykorrhiza förekommer huvudsakligen hos barrträd men även många av våra lövträd.

—————————–

Biolog Cajsa Nygren, institutionen för skoglig mykologi och patologi, SLU, försvarar sin avhandling Functional Diversity in Nutrient Acquisition by Ectomycorrhizal Fungi.

Tid: Fredag den 31 oktober 2008, kl. 09.00
Plats: Sal FU 26, HVC (Husdjursvetenskapligt centrum), SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr. Clare Robinson, School of Earth, Atmospheric and Environmental Sciences, University of Manchester, Storbritannien

Mer information: Cajsa Nygren, tel. 018-67 18 37, Cajsa.Nygren@mykopat.slu.se

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001804/

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102

Nya rön om mykorrhizasvamparnas mångfald

 lästid ~ 2 min