Forskning om miljö & klimat

Parisavtalets mål – att den globala uppvärmningen ska understiga 2 grader – är otillräckligt, enligt en ny analys. Flera brytpunkter för klimatet, så kallade tipping points, kan överskridas om jordens medeltemperatur ökar med mer än 1,5...

Mellan 90 och 99 procent av avskogningen i tropikerna kan kopplas till jordbruket – mark som sedan bara delvis används för odling. Skövlingen av skogen får konsekvenser för både klimat och ekologisk mångfald.

Forskare varnar för att skog på näringsfattig mark inte är en extra kolsänka på lång sikt. När skogen åldras minskar upptaget av koldioxid. Varje ny skogsplantering riskerar i stället att frigöra ytterligare kol ur marken.

Fler elbilar kan leda till ohälsa och ökade vårdkostnader på grund av försämrad luftkvalitet. Att satsa på infrastruktur för cykling har däremot övervägande positiva effekter på folkhälsan – och kan minska vårdkostnaderna...

Svingelgräsfjärilen har snabbt kunnat anpassa sig till nordliga förhållanden med längre dagar. Evolutionen har skett de senaste tjugo åren.

Jordens sjöar släpper ut runt 42 miljoner ton av växthusgasen metan per år. Det är mindre än man tidigare trott, men sjöar är fortfarande en av de största naturliga källorna till metanutsläpp.

Tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt könsdiskriminering och kränkningar. Tio års jämställdhetsarbete i skogssektorn har gett magert resultat, visar en uppföljning från 2011.

Odling av mikroalger kan rena Östersjöns problematiska vatten, menar kemister vid Umeå universitet som dessutom upptäckt att närvaron av salt får algerna att producera mängder av värdefulla karotenoider.

När grundvattennivåer sjunker kan fastigheter som vilar på trägrund drabbas av röta och sättningar. Och skador kan snabbt uppstå även vid en liten sänkning av vattennivån.

Att sanera förorenad mark från miljögifter kan vara dyrt. Forskning visar att videplantor kan rena marken från föroreningar med upp till 80 procent på tio år.   

Mikroorganismer spelar en viktig roll för att ta hand om metan som frigörs från havets botten. Men hur mycket metan kan mikroorganismerna "äta"?

Våtmarker är viktiga kolsänkor för att minska effekterna av vår tids klimatförändring. Under jordens värsta massutdöende för 252 miljoner år sedan, kan uttorkade våtmarker som förstörts av skogsbränder ha utlöst ekosystemens kollaps. 

Att inte kunna se sjöbotten vid ett dopp i en av våra svenska sjöar är inget ovanligt. Sjövatten som färgas brunt av organiskt material kan vara ett problem för badande turister, men framförallt ställer det till för ekosystemet och dricksvattnet.

I Nya Zeeland har en flod fått mänskliga rättigheter. Vi behöver en kulturell förändring, likt den när slaveriet avskaffades, menar miljöforskaren.

Vindkraft är en populär energikälla, men tappar för andra året i rad stöd hos befolkningen. För första gången någonsin är det nu dessutom fler som är negativa till vindkraftverk i närheten av sin fasta bostad.

Lupin och jätteloka översvämmar vägrenarna, parkslide väller in från grannens tomt, vi trampar illa på vassa jätteostron. Allt fler främmande invasiva arter invaderar och hotar den biologiska mångfalden. En lösning är att äta upp dem.