arktiskt hav med klumpar av is vid vattenytan
Bild: Davide Cantelli, Unsplash
Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Klimatförändringarna får havsistäcket i Arktis att smälta bort. När polarhavet förlorar locket av is ökar koldioxidupptaget och havet blir surare vilket påverkar livet i havet. Det framgår av en ny studie.

Genom att jämföra data från en lång rad expeditioner i Arktis har forskare sett hur havet norr om Alaska och Sibirien snabbt blivit surare. Försurningen de senaste decennierna har gått tre-fyra gånger fortare där än i andra hav, som också blir surare.

Koldioxid gör haven surare

När koldioxid ökar i havsvatten förändras dess kemi. Havet blir mer surt, ett fenomen som kallas havsförsurning. Försurningen påverkar marina arter och ekosystem och kan få förödande konsekvenser för dessa.

Haven har hjälpt till att dämpa effekterna av klimatförändringarna genom att absorbera stora mängder koldioxid. Men det har alltså ett pris, nämligen att haven blir allt surare.

Källor: havochvatten.se och havet.nu

Vattnet får direktkontakt med atmosfären

Det här beror på att mer koldioxid tas upp i vattnet när vattnet saknar en barriär av is. Tidigare har isen gjort att havsvattnet närmast Nordpolen inte varit mättat på koldioxid.

Resultaten baseras på en lång tidsserie av mätningar av pH-värdet i den arktiska oceanen.

– De äldsta är från en expedition 1994, då var istäcket utsträckt och tjockt och man mätte i råkarna mellan isflaken. Under expeditionen 2014 kunde fartyget Oden gå i öppet vatten halvvägs från Sibirien till Nordpolen, säger Leif Anderson, forskare i marin kemi på Göteborgs universitet.

Störst påverkan i kalla hav

Forskarna uppskattar att pH-värdet kommer sjunka ytterligare. Påverkan blir störst i de kallaste haven. Vattentemperaturen avgör nämligen hur mycket koldioxid som kan lösas i havet.

Även en ökad mängd färskvatten från avsmält havsis bidrar till ett ökat upptag av koldioxid från atmosfären.

Försurningen påverkar livet i haven

Försurningen påverkar det marina livet i polarhaven, noterar forskarna.

– Växtplankton som tar upp koldioxid gynnas av klimatförändringen. Värre är det för andra arter. Vingsnäckorna är en art som har skal av aragonit som de bildar av kalcium och karbonatjoner. Vi har uppmätt allt lägre nivåer av mättnadsgraden av aragonit i havet på våra expeditioner, säger Leif Anderson.

Vingsnäckorna är en nyckelart och en viktig basföda för många valar som normalt vandrar upp i ishaven för att äta upp sig. Men nu kan det alltså finnas mindre mat i skafferiet.

Uppvärmning av tundran bidrar

Det minskade istäcket är en viktig faktor till att polarhaven blir surare, en annan är uppvärmningen av tundran i Sibirien. Stora mängder organiskt kol frigörs och rinner ut i de sibiriska floderna och bryts ner till bland annat koldioxid som bidrar till allt lägre pH-värden.

– Alltsammans är följdeffekter av klimatförändringarna och mer öppet vatten i Arktis förstärker effekten, säger Leif Anderson.

Vetenskaplig artikel:

Climate change drives rapid decadal acidification in the Arctic Ocean from 1994 to 2020 (Di Qi, Zhangxian Ouyang, Liqi Chen, Yingxu Wu, Ruibo Lei, Baoshan Chen, Richard A Feely, Leif G Anderson, Wenli Zhong, Hongmei Lin, Alexander Polukhin, Yixing Zhang, Yongli Zhang, Haibo Bi, Xinyu Lin, Yiming Luo, Yanpei Zhuang, Jianfeng He, Jianfang Chen, Wei-Jun Cai), Science.

Kontakt:

Leif Anderson, institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet
leif.anderson@marine.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera