Forskning om miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Införda fiskarter föröder inhemska fiskbestånd
Införandet av främmande arter, till exempel amerikansk bäckröding, har resulterat i en tiofaldig ökning av utrotningshastigheten bland inhemsk öring. Påverkan på öringsbestånden var mycket större än från exempelvis vattenkemi. Det...
-
Fodervärdet hos blad från träd och buskar i Burkina Faso
Under den torra årstiden är bete och hamling av blad från träd och buskar ett sätt att livnära boskapen i halvtorra delar av Västafrika, men det är viktigt att träden inte överutnyttjas. Salifou Ouédraogo från SLU har undersökt hur...
-
Lika välväxta grisar med mindre protein
Grisar växer lika bra med lägre proteinhalt i fodret än normalt om de utfodras fritt, enligt Magdalena Høøk Presto vid SLU. Om de dessutom får fri tillgång till grovfoder och får vistas ute och böka, minskar stressen och aggressionerna mellan djuren.
-
Robusta frön till framtidens skog
Det mesta av fröet för plantodling av tall och gran kommer i Sverige från fröplantager. Genetiskt utvalda kloner (delar av samma växtindivid) från förädlingen ympas på träd som planteras på öppen mark med milt klimat. Träden...
-
Biotensider räddar tomatrötterna
Växthustomater odlas ofta i slutna, recirkulerande (hydroponiska) system för att man vill minska näringsläckaget till hav och vattendrag. Man sparar även mycket gödselmedel när näringslösningen cirkulerar i odlingen.
-
Startkultur ger säkrare konservering av fodersäd
Mycket energi kan sparas om fuktig fodersäd konserveras med mjölksyrabakterier eller jäst i stället för att torkas, och dessutom förbättras näringsvärdet. Om man utgår från en startkultur med utvalda mikroorganismer är risken för...
-
Två sätt att sköta gamla soptippar
Det finns två sätt att låta gamla soptippar åldras. Idag lämnar vi dem ifred och låter nedbrytningen ta den tid den tar. En avhandling av Monica Östman från SLU tyder dock på att det på längre sikt kan vara skonsammare för miljön att...
-
Färre hältor hos smågrisar på mjuka och släta golv
Skrovliga betonggolv gör att många smågrisar får småsår som banar väg för hälta och ledinfektioner. Problemen kan minskas betydligt om golven görs slätare med avjämningsmassa eller förses med rikliga mängder strö. Det visar...
-
Bättre avelsverktyg mot juverinflammation hos mjölkkor
Juverinflammationer är det största djurhälsoproblemet inom svensk mjölkproduktion och därmed en viktig fråga inom aveln. Nu visar Emma Carlén från SLU att detta avelsarbete kan bli mer effektivt om uppgifterna i de svenska kodatabaserna utnyttjas bättre.
-
Ädellöv på frammarsch
Av all skog i Sverige utgör lövskogen endast 15 procent, men i ett varmare klimat kan denna andel komma att öka.
-
Rätt ekohöna klarar proteinbrist bättre
Hönors fjädrar innehåller svavelhaltiga aminosyror, främst cystin. Brist leder inte i första hand till färre ägg, utan till fjäderplockning, ökad foderkonsumtion och lägre äggvikt.
-
Landskapet berättar om livet i bäcken
Livsvillkoren för vattenlevande insekter, flodpärlmussla och öring kan förutspås genom analys av det omgivande landskapets mosaikartade sammansättning. Johan Törnblom vid SLU menar att sådana landskapsanalyser bör användas mer som beslutsunderlag i...
-
Samhällets energival påverkar miljöbilarnas utveckling
Hur samhället väljer att producera el kommer att ha stor inverkan på vad morgondagens bilar körs på. Kol med koldioxidavskiljning och lagring gynnar vätgasbilar medan plug-in-hybrider tenderar att bli lönsamma med kärnkraft eller solenergi. Det visar...
-
Stort intresse för miljömärkt mat bland konsumenter
Svenska konsumenter är villiga att betala mer för miljövänlig mat. Det visar en studie om inställningen till miljömärkning och ursprungsmärkning av fisk som gjorts av forskare i Örebro. Konsumenterna tar hänsyn till miljö- och...
-
Blåbärsriset minskar efter skogsgödsling
Ökad kvävetillgång, efter t ex gödsling, påverkar skogsvegetationens sammansättning kraftigt. Blåbärsris och husmossa minskar i utbredning, medan gräset kruståtel gynnas.
-
Brukningsmetoder styr åkerns bakterieflora
Försurande gödselmedel har större inverkan hos kväveomsättande bakterier i åkermark än andra gödselmedel. Karin Enwall konstaterar i sitt doktorsarbete vid SLU att vi kan påverka bakteriesamhällena även genom vårt val av odlingssystem och...