Artikel från Skogforsk
6 april 2009

Svårt att göra rätt plantval

Med god markberedning och fungerande snytbaggeskydd kan små täckrotsplantor vara ett kostnadsmässigt alternativ till större barrots- och pluggplantor, även i Götaland. Välplanterade stora plantor ger dock snabbare etablering och högre produktion. Det visar en studie från Skogforsk.

– Kostnadsmässigt är det mycket som talar för en övergång till små plantor av täckrotstyp även på bördigare marker, säger Sten Nordlund, Skogforsk. Men då krävs kortare väntetid efter avverkning, bättre markberedningsmetoder och flerårigt välfungerande snytbaggeskydd.

Stora plantor är dyrare än små plantor, både att köpa och plantera. Men de ger en säkrare och snabbare ungskogsetablering. Skogsägaren måste alltstå ställa den lägre kostnaden för täckrotsplantorna mot den tidsvinst och försprång gentemot lövträd man kan få med barrotsplantor.

– Det är inte helt lätt. Skogsbruket måste få bättre hjälpmedel för att beräkna sannolikheten för att föryngringar ska lyckas eller misslyckas. Det är också viktigt att vi får mer kunskap om de långsiktiga effekterna av olika plantstorlekar på röjningsbehov och framtida produktion, säger Sten Nordlund.

Resultaten pekar också på behovet av fortsatta studier om hur olika planterings- och markberedningsmetoder påverkar rötternas utbredning.  Många av plantorna hade ojämna rotsystem, men studien är för liten för att dra några säkra slutsatser.

Fakta

  • Skogforsk har på uppdrag av Svenska Skogsplantor studerat utveckling hos olika plantor av typerna täckrot, barrot och TePlus i två försök i Götaland. TePlus är en pluggplanta, det vill säga en hybrid mellan täckrot och barrot.
  • Huvudsyftet var att jämföra överlevnad och tillväxt. Utöver detta bestämdes också trädens stabilitet och rotsystemets symmetri.

Kontaktinformation
Kontakt
Sten Nordlund, Skogforsk. Tel: 018-18 85 48, 070-311 21 64
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera