Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Cancer" i kronologisk ordning.
Vid levercancer finns specifika kombinationer av ett protein och en icke-kodande RNA-molekyl. När forskarna minskade förekomsten av RNA-molekylen, minskade tumörcellernas fettdepåer. Tillväxten av cancerceller avtog samtidigt som en stor mängd cancerceller dog. Studien bidrar till kunskap som kan leda till bättre diagnos och framtida cancerbehandlingar.
Att vara hoppfull, att ta hjälp av varandra och att låta livet vara föränderligt. Det är aktiva handlingar som kan hjälpa människor att finna trygghet vid svår sjukdom som cancer. Det menar Ulrika Sandén som nyligen disputerat med en avhandling om att leva med cancer.
Forskare har undersökt hur Eat-Lancetkosten påverkar vår hälsa. Studien visar att individer som följer de hållbara kostråden löper mindre risk att drabbas av för tidig död i hjärt-kärlsjukdom och cancer.
Varaktig viktminskning tycks i sig skydda mot cancer, men med bra glukoskontroll blir antalet cancerfall radikalt färre. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Tumörer hos möss med högriskneuroblastom försvann när de behandlades med precisionsläkemedel, visar forskning från Göteborgs universitet. Det kan vara ett viktigt steg mot en botande behandling mot cancerformen.
Metastaser hos patienter med malignt melanom får tillgång till blodomloppet genom att nya förgreningar av blodkärlen växer ut. Men inte bara. Det finns också en betydligt snabbare process där blodkärl delar sig på längden. Därmed öppnas en möjlighet att blockera blodkärlens utbredning för att hämma tumörers tillväxt.
Med hjälp av artificiell intelligens kan cancertumörer graderas utifrån låg eller hög risk för återfall. Det gör det lättare att anpassa behandlingen till patienten.
Magnetkameraundersökning i stället för traditionella PSA-test vid screening för prostatacancer, skulle minska problemen med överdiagnostik, överbehandling av lågrisktumörer och onödiga cancerbesked, visar en studie från Karolinska institutet.
Under coronapandemins första våg diagnosticerades 36 procent färre män med prostatacancer jämfört med tidigare år.
– Vad det innebär för prognosen för män som inte fick sin cancer diagnostiserad beror på om vården får chans att hinna ikapp, säger Pär Stattin professor i urologi vid Uppsala universitet
En ovanlig mutation kan ge resistens mot anti-östrogen-behandling. Därför kan en liten del kvinnor vara mer behjälpta av annan behandling efter en bröstcanceroperation, visar en studie från Lunds universitet.
Läkemedlet tamoxifen minskar risken att insjukna och få återfall i bröstcancer – men har flera biverkningar. Nu visar forskning att man kan ge en betydligt lägre dos av östrogenhämmaren och ändå få god effekt.
Ett läkemedel som används vid prostatacancer skulle även kan användas för att behandla patienter med covid-19. Eftersom läkemedlet bland annat påverkar ett enzym som är viktigt vid både prostatacancer och coronainfektion, hoppas forskarna kunna korta sjukdomsförloppet och minska behovet av intensivvård.
Män med allvarlig prostatacancer får högre överlevnad om rekommendationerna med strålterapi eller operation följs. Det visar en registerstudie från Uppsala universitet där över 20 000 män undersökts.
Artificiell intelligens är lika bra på att identifiera prostatacancer och och bedöma allvarlighetsgrad, som ledande specialister (uropatologer). AI har potentialen att lösa flaskhalsar i dagens prostatacancerdiagnostik genom att ge säkrare diagnoser och bättre klinisk handläggning.
Det finns flera fördelar med ultraljudsbehandling mot prostatcancer, menar forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. En är precisionen, ultraljud riktas enbart mot själva tumörområdet inne i prostata. Målgruppen är män med prostatacancer utan metastaser.
I en ny nationell registerstudie från Lunds universitet har forskare studerat kopplingen mellan prostatacancer och infertilitet. Studien omfattar över en miljon svenska män.
– Män som söker sjukvård för barnlöshet och assisterad befruktning visade sig ha högre risk för prostatacancer än de som har blivit pappor på naturlig väg, säger Yvonne Lundberg Giwercman, professor i experimentell patologi vid Lunds universitet.
Forskare vid Umeå universitet har kommit ytterligare ett steg på vägen mot att förstå varför viss prostatacancer blir elakartad och sprids i kroppen. Med hjälp av zebrafiskar som genmodifierats med den så kallade gensaxen CRISPR/Cas9 har forskarna kartlagt mekanismer för hur tumörceller styrs av vissa proteiner.
Risken att få prostatacancer tycks öka, om män haft blindtarmsinflammation eller akne i tidig vuxen ålder. Det visar en studie från Universitetssjukhuset i Örebro, som bygger på information från nationella register och omfattar runt 240 000 män födda i Sverige.
Forskare vid Karolinska Institutet har hittat markörer som i ett blodprov kan förutsäga vilka patienter som har nytta av läkemedel mot spridd prostatacancer. Forskarna hoppas att fyndet kan leda till ett test som bidrar till en mer individanpassad behandling av sjukdomen.
Dödsfallen i prostatacancer minskar med cirka 30 procent vid PSA-screening, visar forskning baserad på uppgifter om 20 000 män som följts under drygt två decennier. Männens första uppmätta PSA-värde visade sig ha stor betydelse för att förutse framtida cancerrisk.
