Forskare har applicerat en teknik på lastbilar som gör att dessa fordon drar mindre bränsle. Som en effekt av tekniken blir det också mindre utsläpp av växthusgaser, några ton koldioxid per lastbil och år. Arash Risseh, forskare på KTH, berättar att lösningen också skulle kunna ta plats ombord på färjor, i vägtunnlar och våra hem.
Forskare vid avdelningen för biokompositer på KTH har tagit fram trä som är transparent. Bland framtida tänkbara applikationer finns husfasader som samtidigt är solcellspaneler. En av fördelarna med träet är att råmaterialet är både billigt och hållbart. En annan positiv aspekt är att träet har låg densitet, vilket gör materialet lätt.
Människor har spenderat nästan sex miljoner år i sammanlagd tid med att spela enbart War of Warcraft, enligt artiklar i The Wall Street Journal. Tänk om en liten del av den tiden kunde användas till forskning? Emma Lundberg, forskare vid KTH och Scilifelab är en av dem som vill komplettera spelandet med citizen science, medborgarforskning. Och har nu tillsammans med spelföretag och utvecklare integrerat proteinforskning från Human Protein Atlas i spelsuccén Eve Online.
Om vi inte gör något radikalt åt vattenanvändningen hotas matproduktionen, vi kan stå inför en hungerkatastrof inom 35 år, säger KTH-professorn Bo Olofsson. I Sverige utgår vi ifrån att vi har tillräckligt med vatten – men bortser från en tilltagande grundvattenbrist. Att spara vatten i depåer i berget är en av de lösningar som KTH-forskare nu tittar på.
Vad sägs om gemensam tvättstuga på hustaket, badrum ersatta av ett gemensamt tvagningshus och husfasader med inbyggda fågelbon. Mellan husen gnistrar och blixtrar det när elektrisk vass laddar ur sig till så väl boende som besökares förtjusning. KTH-forskaren Loove Broms och hans kollegor har utvecklat en rad utmanande designexperiment som vittnar om visioner av morgondagens hållbara stad.
KTH-forskare har utvecklat en ny typ av syntetiskt papper som kan används i medicinska tester. Fördelarna är bland annat att diagnosen är enkel och att man kan testa för flera olika sjukdomar samtidigt.
Under de senaste fem åren har KTH-forskare utvecklat en ny sorts plast.
– Ostemerer kallar vi materialet, och vi har visat att det kan vara mycket användbart i ett flertal olika applikationer. Några exempel är ultrasmå laboratorier, så kallade lab-on-chip, samt biomedicinska system som möjliggör bland annat patientnära diagnosverktyg.
I ett samarbete mellan KTH och Stockholms konstnärliga högskola har två forskare utvecklat ett digitalt verktyg för animerade bildmanus, så kallade previsualiseringar. Det gör denna del av filmandet både betydligt billigare och mer effektivt. – Verktyget är anpassat till svenska filmbudgetar säger Simon Alexanderson, forskarstuderande på avdelningen för tal, musik och hörsel vid KTH.
Det går att bygga bilar av träd från skogen. En grupp forskare från KTH, Innventia och Swerea Sicomp har tillverkat en modellbil med ett tak tillverkat av en komposit baserad på 100 procent barrvedslignin tillsammans med ett batteri där lignin används som elektrodmaterial.
Omkring 1 500 personer dör varje år av luftburen smittspridning på sjukhus. Forskare på KTH arbetar nu aktivt för att komma tillrätta med problemet. Ett sätt är att beräkna hur ventilationen fungerar för att undvika att luftburna bakterier landar på fel ställen.
Forskare har tagit fram en effektiv metod för att skapa pyttesmå sprickor eller gap i material med elektrisk ledningsförmåga. Detta kan i sin tur bland annat leda till bättre datorer och mobiler samt effektivare medicinteknik och kroppsnära elektronik.
Miljarder människors användande av Internettjänster kräver stora datacenter som förbrukar mycket energi. Umeåforskaren Mina Sedaghat har tagit fram metoder och algoritmer för att hantera och schemalägga resurserna i stora datacenter billigare, effektivare, mer tillförlitlig – och med mindre miljöpåverkan.
Allt från stadsplanering och infrastruktur till skatter och finansiering behöver ses över för att komma till rätta med den svenska bostadskrisen. KTH-forskaren Anna Granath Hansson som jämfört Hamburg, Berlin, Stockholm och Göteborg menar att tyska städer upppnår sina byggmål i högre utsträckning än svenska.
Nu har forskare vid KTH, Scilifelab och Linneuniversitetet för första gången kartlagt arvsmassan hos ett stort antal bakterieplankton i Östersjön med hjälp av DNA-sekvensering. Eftersom bakterier är betydelsefulla för kretsloppen av kol och näringsämnen i havet är detta en viktig pusselbit för förståelsen för hur Östersjöns ekosystem fungerar. Studien visar bland annat att planktonens närmaste släktingar inte finns i sjöar och vanliga hav, utan i andra brackvattenmiljöer.
Ju tidigare en person som fått stroke behandlas, desto bättre ser framtidsutsikterna ut. I dag kan det ta timmar att få en diagnos och påbörjad behandling. Medicinteknik från KTH kan möjliggöra behandling redan under ambulanstransporten.
795 miljoner människor på jorden är kroniskt undernärda. Ett sätt att åtminstone delvis hjälpa dessa människor, som i värsta fall blir blinda eller dör på grund av näringsbrist, är genom genmodifierad mat. Det hävdar etikforskare på KTH.
Av FN:s 17 mål för hållbar utveckling på jorden är sex direkt kopplade till klimatet. För att målen ska bli verklighet krävs insatser på alla nivåer – såväl vid klimatmötet i Paris just nu som i människors vardag. Forskningen har en viktig roll att spela som en av de få opolitiserade arenorna som finns kvar, säger Måns Nilsson, forskningschef på Stockholm Environment Institute, SEI.
Varför kommer inte politiker till skott i klimatfrågorna? Vetenskapsförnekare och byråkrati sätter käppar i hjulet för en framsynt miljöpolitik, enligt forskare på KTH.
Minns du filmerna Armageddon och Deep Contact från 1998? Enorma asteroider på väg mot jorden med hot om katastrofala följder, och vetenskapsmän som gör sitt yttersta för att eliminera dem. Nu kämpar forskare vid KTH för att vara med på ett rymduppdrag av liknande karaktär: Att knocka en astroid ur sin bana.
Forskare från KTH har fått fem miljoner från Vetenskapsrådet för att forska om människors blickbeteende. När i det mänskliga samtalet uppstår egentligen ögonkontakt? Hur vanligt förekommande är den? Dessa två och andra situationer ögon emellan ska studeras. Forskarna hoppas att resultaten bland annat kommer till nytta i robotutveckling.