Tema

Godishalsband inspirerade ny läkemedelsteknik

Om en patient får för lite läkemedel blir inte behandlingen tillräckligt verksam. Om hon får för mycket kan läkemedlet bli giftigt för kroppen. Nu har forskare vid KTH och MIT hittat en lösning på problemet. En spiral med medicintabletter som ligger i patientens mage och utsöndrar läkemedel efter hand.

Kommer du ihåg de där godishalsbanden du hade som barn? Sådana med pastellfärgade tabletter med hål i uppträdda på en resårtråd.

Niclas Roxhed, docent vid avdelningen mikro- och nanosystem på KTH, minns dem. Det var med sådana godishalsband i åtanke som han kom på idéen med läkemedelsspiralen.

Forskningsarbetet, som precis resulterat i en vetenskaplig artikel i tidskriften Science Translational Medicine, har utförts av forskarstuderande Malvika Verma vid MIT i USA, med stöd av just Niclas Roxhed. Syftet har varit att hitta ett tillförlitligt sätt att få människor att ta sina livsviktiga mediciner varje dag.

Till en början handlar det om att distribuera läkemedel för att få bukt med tuberkulos, en bakterie som en tredjedel av jordens befolkning bär på och som varje år gör att 1,3 miljoner människor avlider. Det kan jämföras med HIV/AIDS som dödar cirka 940 000 människor årligen.

Dåliga på att ta sina mediciner

– Tittar man på följsamheten när det gäller att ta läkemedel i u-länder, det vill säga kontinuerlig äta mediciner, så är den extremt dålig vilket gör behandlingar overksamma. En anledning är att människor måste bege sig till en sjukvårdsmottagning varje dag, och detta krockar med det dagliga livets allt tuffa uppgifter i övrigt. Men även följsamheten i i-länder är väldigt dålig, bara runt 50 procent i snitt följer ordinationen säger Niclas Roxhed.

När det gäller den mängden antibiotika som måste tas, till exempel mot tuberkulos, så handlar det oftast om stora dagliga doser. Detta då den billiga antibiotikan som finns till hands i utvecklingsländer inte är lika effektiv som dyrare preparat i Europa och USA. En medelpatient som lider av tuberkulos måste alltså ta läkemedel motsvarande 3,3 gram per dag. De som glömmer eller på annat sätt gör uppehåll i medicineringen kan bidra till att antibiotikaresistens utvecklas.

Läkemedlet sipprar sakta ut i magen

Det är alltså här läkemedelsspiralen kommer in i bilden. Innovationen består av en spiral av nitinol, en så kallad minnesmetall som består av legeringen nickel och titan. Den klarar av det brutala klimatet inuti magsäcken utan problem. Läkemedlet är i sin tur inkapslat i silikon.

– Silikonet har den fördelen att det är ett poröst material. Därför så sipprar antibiotikan sakta men säkert ut genom det. Silikonet är för övrigt samma material som används i dagens p-ringar, men där är antibiotikan utbytt mot hormoner. Även nitinol är ett beprövat material i sjukvården.

För att sätta ut läkemedelsspiralen så används en sond, och samma sak gäller för att plocka upp den när behandlingen är klar. Spiralen har för ändamålet två magneter, en i varsin änden av spiralen.

Placerar läkemedelsspiralen på fem minuter

– Det kanske kan låta lite otäckt. Min forskarkollega Malvika Verma reste dock till Indien för att undersöka om detta var något som tuberkulospatienter kunde tänka sig. Hon besökte 100 kliniker och träffade 300 patienter, och fann att acceptansen bland dessa människor var hög för behandlingsmetoden i jämförelse med alternativet med dagliga besök på vårdcentralen.

Han lägger till att själva utsättningen och återfångsten av läkemedelsspiralen är en snabb process. Fem minuter för att placera den i magen, och fem minuter att fiska upp den igen.

Första sjukdomen att adresseras med läkemedelsspiralen är som sagt tuberkulos, men även andra diagnoser skulle kunna behandlas. Som hepatit b och c, HIV samt malaria.

– Ja, absolut. Man skulle kunna använda det för andra läkemedel också.

Upp till 600 tabletter kan träs på läkemedelsspiralen, och den förs ner i magsäcken via näsan. Den nya sättet att distribuera läkemedel har provats framgångsrikt inuti grisar under en månad.

Artikel:
A gastric resident drug delivery system for prolonged gram-level dosing of tuberculosis treatment

Kontakt:
Niclas Roxhe, docent vid avdelningen mikro- och nanosystem, KTH, roxhed@kth.se.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Godishalsband inspirerade ny läkemedelsteknik

 lästid ~ 3 min