Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
Elever med funktionsnedsättning deltar oftast i idrottsundervisning utan särskilt stöd. Därför är det viktigt att de fysiska aktiviteter skolan erbjuder håller hög kvalitet, menar Karin Bertills som undersökt hur olika undervisningssätt påverkar elever i behov av särskilt stöd.
Undervisningen av skönlitteratur på svenska gymnasieskolor är instrumentell och styrs ofta av lärarnas behov av att kunna kontrollera eleverna. Det visar en studie från Umeå universitet, som undersöker gymnasielärares syn på litteraturundervisning inom svenskämnet.
Elever som strävar efter höga betyg baserat på riktlinjer och instruktioner i grundskolan, möts av utmaningar i gymnasieskolans miljö där kunskapsfördjupning och reflekterande färdigheter premieras.
Elever kan tänka sig en människoliknande robot i skolan. Men inte för att sätta betyg, undervisa yngre elever eller ersätta lärarna. Dessutom är elever med tidigare erfarenhet av sådana robotar mer negativa än elever som inte träffat på några tidigare, enligt forskning från Göteborgs universitet.
Feedback brukar betraktas som en nödvändig förutsättning för studenters lärande och utveckling. En avhandling från Göteborgs universitet visar hur avgörande instruktörens roll är för att återkopplingen ska fungera, och för att rikta studenternas uppmärksamhet rätt.
Barn vars förälder dömts till fängelse klarar sig sämre i skolan och har en ökad risk för egen kriminalitet i tonåren. Som unga vuxna har de svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, visar en ny IFAU-rapport.
Svenska skolor saknar gemensam undervisningskultur inom matematik. Japanska lärarutbildningar lär ut yrkesbegrepp systematiskt.
– Matamatiklärare får en verktygslåda med ett eget språk, som en målare eller en murare har i Sverige, säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
Leka eller lära i förskolan? De senaste åren har frågan diskuterats både i Sverige och i andra länder. Men varför välja menar förskoleforskarna. Lek kan rymma både undervisning och social utveckling. Men bara om personalen vet hur de ska göra.
Lärares egen inhämtning av kunskap är komplext och påverkas dels av egenskaper i fortbildningen och skolmiljön men även av individuella faktorer – som hur man lär sig, vad som motiverar och vilka förkunskaper man har.
Ungdomar som flytt till Sverige har svårt att klara övergången till de nationella gymnasieprogrammen, för att de inte får tillräckligt med tid att klara behörighetskraven, visar forskning vid Luleå tekniska universitet.
Proven styr skrivandet i de samhällsorienterande ämnena i skolan, visar en studie vid Malmö universitet.
– Elever uppmuntras inte att utveckla sitt kritiska tänkande, istället skriver de för att klara proven, säger läraren och forskaren Christina Lindh.
Undervisningskvalitén är viktig, men även faktorer som ligger utanför själva undervisningen spelar roll när elever ska välja gymnasium. En gratis surfplatta eller möjligheten att få gå i samma skola som kompisar väger tungt, visar en undersökning från Uppsala universitet.
Förskolan måste kunna undervisa både gruppen och individen. Då behövs en mångfald av teorier om kunskap och lärande. Här fyller så kallad neuropedagogik en viktig funktion för att bredda perspektiven, enligt ny forskning.
Livslångt lärande är starkt sammankopplat med kravet på formell utbildning. Det visas i en färsk studie, vid Malmö universitet, som granskat policydokument från EU, OECD och UNESCO och jämfört med hur dessa sjösatts i de nordiska länderna.
Genom att träna på att hitta olika strategier så ökar elevers problemlösningsförmåga i matematik. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
En undervisning som tar fasta på ämnesinnehållet har större chans att utveckla elevernas kritiska omdöme när det gäller rättvisefrågor än den som fokuserar på elevernas tyckande. Det visar praktiknära forskning från Stockholms universitet.
När matematikuppgifter ges till elever i skriftlig form kan språkliga egenskaper i texten göra uppgiften onödigt svår. Även vid översättning av internationella prov är det viktigt att uppgifterna inte blir olika svåra beroende på vilket språk som används. Det framgår i en avhandling från Umeå universitet.
Grönt är skönt. Särskilt på förskolan. Att leka i naturområden har många positiva effekter – både fysiskt och psykiskt. Att röra på sig ger förstås bättre hälsa, men att vara utomhus stimulerar också kreativiteten, förbättrar koncentrationen och ger ökad samhörighet med naturen. Dessutom ger träden bra skugga vid framtida värmeböljor.
Genom att medvetet välja leksaker, inredning och möblering går det att bryta hierarkier och skapa en mer jämlik lek bland förskolebarn. Rummet där lekar äger rum ska vara så flexibelt att barnen själva kan bestämma vad som ska hända där.
Det finns många sätt att lära barn att läsa – men bara ett som har stöd i forskningen. Den metoden bygger på att barnen ska lära sig att ljuda bokstäverna och det är också den enda metod som bevisat kan hjälpa barn med läs – och skrivsvårigheter. Trots det kan läsinlärningen i skolan gå till på många olika sätt.