Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
Vart försvinner vattnet när man kokar det i en kastrull? Varför dunstar vattenpölen på gården? Visst kan femåringar förstå fysikaliska begrepp – särskilt när experimenten kan utföras med lera och lego.
Trots att Sverige hade flest bekräftade fall av covid-19 av åtta länder i en studie var det bara här som grundskolan hölls öppen. Det främsta skälet, menar forskarna, är den svenska konstitutionen med självständiga myndigheter.
Hur kommer det sig att vissa lärare lyckas skapa lugn och ro i klassrummet? En sammanställning från Skolforskningsinstitutet visar på sex saker en sådan lärare gör.
Barn som kommer till Sverige från en annan social kultur har många gånger inte fått tid eller utrymme för lek. Att aktivt observera och interagera via leken kan vara ett sätt att ge stöd och skapa trygghet. Leken kan göra övergången till det nya livet mjukare.
Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov. Förutom att lära sig svenska – och vårt skriftspråk – måste de till exempel förstå de normer som kan vara nya för dem.
I skolan får elever experimentera och lära sig hur man bygger och kodar föremål, men de får ingen generell förståelse för hur programmerade vardagsföremål är uppbyggda och fungerar.
Skolan kan vara en bidragande orsak till ökad psykisk ohälsa bland unga. Nedstämdhet, svårt att sova, huvudvärk och stress har ökat markant efter skolreformerna från 2011, som gav större fokus på kunskapsmätningar, tester och betyg.
Studieengagemang och ansträngning är viktigt för att elever ska uppnå höga betyg, men det förutsätter också mycket hemarbete och ett omfattande föräldrastöd. Det visar forskning från Uppsala universitet.
Elever på skolor som tagit emot elever från nedlagda skolor har varken fått bättre eller sämre studieresultat, visar en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering,
Att dela klassrum med sin förövare. Att inte klara av att vara i skolan och halka efter i undervisningen. Det finns många anledningar att undersöka skolans roll för ungdomar som blivit utsatta för brott, menar Örebroforskaren Sara Thunberg.
I korridorerna och i fikarummen pratar lärare och elever meänkieli, men språket används nästan aldrig i undervisningen.
– Ett fenomen jag kallar koloniala klassrum, säger statsvetaren Pär Poromaa Isling.
Lärarstudenter som tränar på att undervisa virtuella elever får större tilltro till sin undervisningsförmåga och känner sig mer förberedda när de kommer ut i arbetslivet.
Jazzmusik kan uttrycka religiösa upplevelser och budskap även utan att använda ord. Det handlar bland annat om tonlägen, akustiska förutsättningar och musikens puls i förhållande till lyssnarens kropp.
Barn med låg socioekonomisk status riskerar att ligga efter jämnåriga redan när de börjar skolan. En stor undersökning av förskolebarn visar skillnader i språkutveckling och förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning.
Fysiklärarstudenter avstår från att fråga, på grund av risken att inte verka smarta nog.
– Legitimitet uppnås genom att framstå som intelligent, aldrig ha fel och förstå snabbt, säger Johanna Larsson som undersökt hur studiemiljön formar blivande fysiklärare.
Elever i förorten är positiva till utbildning – och håller på sin skola. De beskriver en stark gemenskap och tillhörighet till skolan, samtidigt som de är kritiska till hur skolan oftast framställs i media.
Barn med läs- och skrivsvårigheter som utsätts för text på flimrande skärmar, så kallat vitt pixelbrus, både läser och kommer ihåg bättre vad de har läst. Det visar en svensk-norsk studie.
Elever med sämre socioekonomiska förutsättningar får sämre möjligheter att lära sig matematik. Undervisningen täcker in färre delar av kunskapsinnehållet – och fler lärare uppger att de inte är väl förberedda när de ska undervisa.
Hundratusentals skolelever kommer dagligen i kontakt med mobbning – som offer, mobbare eller vittnen. Forskning visar vad som avgör om andra elever kommer till offrets undsättning eller inte.
Skollunch infördes stegvis från mitten av fyrtiotalet. De elever som fick skolmat hela skoltiden blev längre, studerade mer och fick högre inkomst, visar forskning.
