Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
Det blev ännu vanligare att elever med höga betyg sökte till högprestigeutbildningar på högskola och universitet, och att elever med lägre betyg sökte sig till utbildningar med lägre prestige efter att en skolvalsreform till gymnasiet genomfördes i början av 2000-talet i Stockholms stad. Men förändringen kan inte förklaras av ökad segregation sett till föräldrarnas bakgrund.
Omställningen till distansundervisning på gymnasierna har blivit en snabbkurs i digital undervisning för skolorna. Betygssättning och stöd de till de svagaste eleverna pekas ut som de svåraste utmaningarna. Men trots allt har anpassningen gått över förväntan.
Skolor som flyttar undervisningen utomhus kan förvänta sig en rad positiva effekter. Förutom minskad smittspridning visar forskning att undervisning i utemiljö snabbt förbättrar elevers koncentration, arbetsminne och studiemotivation. Elever som får naturen som klassrum är mindre stressade, rör på sig mer och presterar bättre i skolan.
Mänskliga rättigheter genomsyrar vardagen i skolan för elever redan på lågstadiet – men det är inte alltid lärarna är medvetna om det. Med små medel skulle undervisningen kunna lyfta ytterligare, enligt en avhandling från Örebro universitet.
När bildlärarstudenter arbetar med samtidskonst i sin utbildning innebär det för många en komplex lärprocess, där deras tidigare uppfattningar av bildämnet utmanas. Vissa ifrågasätter den starkt, andra anammar den och får en helt ny syn på bildpedagogik.
Coronakrisen har på kort tid ställt skolan inför en av sina största utmaningar. Forskare vid Malmö universitet vill nu samla in berättelser från lärare, rektorer och annan personal för att kunna dokumentera pandemins konsekvenser för svensk skola.
Ett ökat fokus på bedömning i förskoleklass för med sig viss risk för särskiljning av elever istället för att fokusera vad i undervisningen som behöver förändras eller förstärkas för att utveckling och lärande ska ske hos alla elever. Det visar en avhandling om matematik i förskolan från Umeå universitet.
Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa spridningen av det nya coronaviruset. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vad ställer det för krav på skolorna? Och vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?
Den typiska eleven i Kulturskolan är en svenskfödd flicka med välutbildade, kulturutövande föräldrar. För att nå ut till fler kan man bredda utbudet – och samspela mer med andra verksamheter. Spännvidden är stor mellan de strategier som används.
För att tidigt upptäcka språk- och kommunikationsstörningar screenas barn inom barnhälsovården vid 2,5 eller 3 års ålder. De kan med fördel screenas redan vid 2,5 års ålder, enligt forskning i Uppsala.
Enligt tidigare studier läser killar mindre än tjejer och folk i allmänhet läser när de är lediga. Men en studie vid Bibliotekshögskolan visar att när det gäller digitala ljudböcker läser unga män i åldern 18–20 år mer än kvinnor i motsvarande ålder. Och många läser på vardagar och dagtid.
Hur lärare planerar lektioner kan ha stor betydelse för hur eleverna lär sig. I en ny avhandling har olika sätt att planera lektioner för att lära ut det matematiska begreppet derivata testats.
Barns relation till naturen är inte bara viktigt för deras välbefinnande utan också för att skapa ett mer hållbart skogsbruk, visar ny forskning från Lunds universitet. Studien visar också att sådant som föräldrarnas utbildning, inkomst och yrke påverkar hur barnen upplever och relaterar till skogen.
Att elever med utländsk bakgrund har svårt att komma in i det svenska samhället förklaras ofta med att grupperna inte möts, varken där de bor eller i skolan. Men en ny studie visar hur segregationen följer med högpresterande elever med utländsk bakgrund in i klassrummet. De uteslöts ur den svenska gemenskapen, trots att de formellt sett sågs som ett lyckat exempel på integration.
Mindre grupper i förskolan bidrar till barns lärande och utveckling. Men förskolans organisation, arbetsmiljö och arbetsplatskultur är avgörande för om förskollärarna verkligen delar in barnen i mindre grupper.
Många unga på landsbygden har sämre tillgång till utbildningar i sin hemkommun. De känner också ett större missnöje mot politiker än ungdomar i storstäder. Trots det handlar den politiska diskussionen om bristande likvärdighet i skolan och ungas utanförskap oftast om storstädernas förorter. I en nyutkommen bok har forskare därför vänt blicken mot unga på landsbygden.
Lärares ämneskunskaper och undervisningserfarenhet är viktiga faktorer för elevers prestationer i matematik. Dessutom är ett bra skolklimat viktigt för både lärares trivsel och elevers välmående och studieresultat. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
Digitala läromedel i skolan är tänkta att skapa mer tid för lärarna och individuell kunskapsutveckling för eleverna. Men användandet leder inte automatiskt till förbättringar utan skapar också tydliga motsättningar, visar pedagogisk forskning.
De statliga idrottsstöden Handslaget och Idrottslyftet var tänkta att skapa inkluderande former av idrott. Men ofta krockar det sociala entreprenörskapet med tävlingstanken. Bäst funkar det när idrotten inte är målet i sig, utan vägen, enligt forskning från Malmö universitet.
– Ytterst handlar det om demokrati, säger Daniel Bjärsholm.
De som spelade onlinespelet Bad News blev bättre på att avslöja fejkade nyheter och desinformation – samtidigt som de behöll förtroendet för riktiga nyheter. Spelet har tagits fram just i detta syfte av forskare i Uppsala och Cambridge.