Diabetes

Vissa virusinfektioner verkar spela en roll i den autoimmunitet som ligger bakom typ 1-diabetes. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med finska kollegor, tagit fram ett vaccin mot dessa virus, i förhoppning om att det ska kunna ge ett skydd mot typ 1-diabetes.

Patienter med typ 2-diabetes utsöndrar inte bara för lite insulin utan också för mycket glukagon, vilket bidrar till dålig blodsockerkontroll. En ny studie från Uppsala universitet antyder att detta beror på att α-celler som utsöndrar glukagon har blivit resistenta mot insulin.

Diabetes typ 2 är vanligare hos män som genomgått tidig pubertet. Låg pubertetsålder hos män kan också kopplas till ökad risk för att sjukdomen, om den utvecklas, kräver insulinbehandling. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Kaffe minskar risken att drabbas av typ 2-diabetes − men bara om du dricker bryggkaffe istället för kokkaffe. Valet av tillagningsmetod påverkar utfallet av kaffets hälsoeffekter, visar en studie från Chalmers i samarbete med Umeå universitet.

Även typ 2-diabetes kan delvis förklaras med störningar i immunsystemet. Det visar en stor studie som har genomförts av forskare vid Umeå universitet i samarbete med forskare i Cambridge och Seattle. Tidigare har vuxendiabetes ansetts enbart bero på livsstilsfaktorer. Men bilden tycks vara...

Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt att brunt fett, en vävnad vars främsta funktion är att bränna fett och socker för att producera värme, gör detta utan att använda de proteiner som är viktiga för insulin-signaleringen. Upptäckten kan bana väg för insulinfri behandling...

En tidigare okänd mekanism som kontrollerar frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörteln har identifierats av forskare vid Uppsala universitet. Nu hoppas forskarna att upptäckten kan leda till nya behandlingar av typ 2-diabetes.

Blodsockernivåer över riktvärdet 52 mmol/mol ökar risken för milda förändringar på ögon och njurar. Det visar en stor studie om blodsockernivåers koppling till risker för organpåverkan hos personer med diabetes typ 1.

Barn med hög genetisk risk att utveckla typ 1-diabetes har delvis en annan bakterieflora i tarmen än de med låg risk. Fynden tyder på att ärftlig risk kan avgöra hur man reagerar på miljöfaktorer vid uppkomsten av autoimmuna sjukdomar.

Tarmflorans roll för sjukdom och hälsa har seglat upp som ett av vår tids hetaste forskningsområden. I sin avhandling har Louise Brunkwall, nutritionist och forskare i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet, studerat övervikt, fetma och kostens betydelse i relation till våra...

Om den feta fisken vi äter vore fri från miljögifter skulle den minska vår risk att utveckla typ 2-diabetes. Men miljögifterna som fisken innehåller har motsatt effekt och suddar ut skyddseffekten, visar forskning från bland annat Chalmers.

Typ 1-diabetes upptäcks ofta för sent, när betacellerna redan är förstörda. Genom att transplantera in Langerhanska öar - grupper av insulinproducerande celler – i ögat på möss kunde forskare se tidiga tecken på sjukdomen, och sätta in behandling som räddar betacellerna.

Många diabetespatienter har inte bara problem med sitt insulin utan även med frisättningen av hormonet glukagon. Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt en reglermekanism som kan leda till bättre möjligheter för blodsockerkontroll.

Teknik med så kallade antagomirer, konstgjorda molekyler som kan påverka funktionen av en gen, har lett till förbättrad insulinproduktion i mänskliga celler.  – Vår studie är ett första steg mot att använda konstgjorda molekyler, så kallade antagomirer, som behandling vid typ...

Redan i sexårsåldern drabbas barn med övervikt och fetma av nedsatt insulinkänslighet, blodfettsrubbning och högt blodtryck. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin. Om barnen inte får hjälp innebär det en kraftigt ökad risk att senare i livet utveckla diabetes typ 2 och andra...

Risken för hjärt-kärlsjukdom och död hos personer med typ 2-diabetes minskar med kolesterolsänkande läkemedel som ordinerats. Nu visar forskning att riskerna också dämpas även om patienten inte tar full dos.