Både barn och personal på fritidshem styrs att bli medborgare med vissa önskvärda egenskaper. I en avhandling från Stockholms universitet, gör forskaren Linnéa Holmberg en kritisk analys av fritidshemmens verksamhet.
Alla barn ska ha likvärdiga fritidshem – oavsett bakgrund och uppväxtvillkor. Detta enligt läroplanen för svensk skola. I verkligheten kämpar fritidspersonal för att uppfylla ett uppdrag de inte riktigt får förutsättningar att uppfylla, säger forskaren Catarina Andishmand, vid Göteborgs universitet.
Hur ska lärare förhålla sig till elevers användning av digitala medier? En studie visar att integrering av barns medieintressen i fritidsverksamheter kan leda till mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.
Hur kan fritidslärare skapa goda förutsättningar för elevernas lärande och utveckling på fritids? Det undersöks i en forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet.
Skolor som flyttar undervisningen utomhus kan förvänta sig en rad positiva effekter. Förutom minskad smittspridning visar forskning att undervisning i utemiljö snabbt förbättrar elevers koncentration, arbetsminne och studiemotivation. Elever som får naturen som klassrum är mindre stressade, rör på sig mer och presterar bättre i skolan.
Coronakrisen har på kort tid ställt skolan inför en av sina största utmaningar. Forskare vid Malmö universitet vill nu samla in berättelser från lärare, rektorer och annan personal för att kunna dokumentera pandemins konsekvenser för svensk skola.
För att utveckla utomhuspedagogiken i förskola och skola behövs bättre redskap och mer forskning. Nu satsar Jönköpings kommun och högskola tillsammans på att utveckla metoder och redskap.
Innebandy är en högrisksport för ögonskador. Men med skyddsglasögon är det enkelt att minimera risken att skada sina ögon, visar forskning vid Universitetssjukhuset i Örebro..
– Skyddsglasögon är effektivt för att undvika ögonskada då man spelar innebandy, säger Marit Tholvsen, optiker vid ögonkliniken på Universitetssjukhuset Örebro.
Barn i Sverige och USA upplever sin vardag som tydligt reglerad och strukturerad. Men där de amerikanska barnen anger långa skoldagar och läxor som det jobbiga i vardagen pekar de svenska barnen istället på tjat och stress i samband med de dagliga rutinerna, visar en studie vid Göteborgs universitet.
I nutida svenska kan man lova att inte bråka, men i fornsvenskan kunde man bara lova att bråka. Satsadverbial som inte och hjälpverb som ha förekommer i stort sett inte alls i fornsvenska infinitivfraser. Det är först på 1600- och 1700-talet som de börjar dyka upp.
Idrottsskolor är en verksamhet med målet att barn och unga ska få prova på olika idrotter och aktiviteter utan krav på tävling eller medlemskap i en idrottsförening. Men når den sitt syfte att vara en kravlös och lekfull prova-på-idrottsverksamhet? Peter Carlman vid Karlstads universitet har undersökt hur synen på idrott som lek och idrott som tävling krockar, när ledare och barn tillsammans formar idrottsskola, i avhandlingen ”Det är halvidrott, kanske lite mer än halvidrott”.
Även när ett datorprogram sägs vara självinstruerande och anses kunna lära yngre barn musikalisk improvisation har läraren en viktig roll att spela. En avhandling vid Göteborgs universitet visar hur vuxnas engagemang för och kommunikation med barnen skapar aktiviteter som berikar och utvecklar barnens förståelse för det musikaliska innehållet.
Skollagen föreskriver att varje huvudman, förskola och fritidshem ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Men hur man gör det varierar beroende på hur uppdraget tolkas i de olika verksamheterna.
Arbetslagets inställning till lek får konsekvenser för fritidshemmets verksamhet. Både yrkeskunnandet och praktiken gynnas av ett gemensamt språk för leken. Det visar en ny studie från Stockholms universitet där forskare tillsammans med fritidspedagoger har studerat hur man kan arbeta för att ge leken större utrymme.
Vad innefattar edagogernas kollektiva handlingsrepertoar och vilka kvaliteter i barns relationer framställs som eftersträvansvärda? Marianne Dahl har i sin avhandling analyserat hur fritidspedagoger arbetar i praktiken med barns relationer.
Fritidspedagogernas yrkesroll formas alltmer efter skolans behov. För vissa innebär det att deras traditionella yrkeskunskaper tunnas ut, för andra att dessa istället tydliggörs i den undervisning och det bedömningsarbete de medverkar i under skoldagen.
I många fall krävs höga betyg för att komma in på lärarutbildningarna vid Stockholms universitet. Det visar statistiken från andra sökomgången av antagningen inför höstterminen.
Hur ska en lärare kunna uppfylla varje individs behov och samtidigt få hela gruppen att trivas och lära? Det är en omöjlig uppgift menar några, men en ny bok från forskare på Högskolan Väst visar att många klarar det.
Nu kan Högskolan i Borås erbjuda en lärarutbildning från förskola till gymnasium. Beskedet kom från Högskoleverket (HSV) tisdagen 21 juni.– Nu har vi fått alla de lärarexamensrättigheter vi sökte och kan erbjuda en komplett miljö som innebär att vi kan jobba långsiktigt, säger rektor Lena Nordholm.
I en ny doktorsavhandling i pedagogik har Ann Ludvigsson undersökt hur ledarskapet i skolan fungerar.
