I förskoleklassens pedagogiska verksamhet har leken ofta svårt att ta plats.Men om läraren inte förmår att se ur sexåringens perspektiv blir barnets lärande onödigt svårt eller intresset för lärande kanske inte alls väcks. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
Barn växer upp i ett visualiserat massmedialt samhälle.- Många pedagoger funderar över hur de ska kunna möta barns mediaintresse och kunna ge dem möjlighet att använda datorn i pedagogiska verksamheter. Och det utan att ge avkall på sina egna ambitioner att stödja barns fantasi och kreativitet, säger Anna Klerfelt.Den avhandling hon lägger fram 21 december visar hur datorn kan användas som verktyg för barns berättande.
Barn växer upp i ett visualiserat massmedialt samhälle. För att kunna delta och utöva inflytande i detta samhälle krävs att barn kan uttrycka sig både verbalt och visuellt med teknologiska verktyg. – Många pedagoger funderar över hur de ska kunna möta barns mediaintresse och kunna ge dem möjlighet att använda datorn i pedagogiska verksamheter, utan att ge avkall på sina egna ambitioner att stödja barns fantasi och kreativitet, säger Anna Klerfelt som lägger fram sin avhandling den 21 december.
Nyttigare skollunch och förbud mot godis, bullar och saft i skolan är ett bra sätt att minska risken för övervikt hos barn, visar en studie från Karolinska Institutet. Efter fyra år hade antalet överviktiga eller feta 6-10-åringar minskat med sex procentenheter i de skolor i studien som satsat på hälsosam kost.
Barn är inte som vuxna. Barn är annorlunda. Men hur förhåller sig egentligen barn till sin barndom och vilka identiteter är möjliga resp omöjliga på fritidshemmets kulturella arena? Barns identitet rör sig kring kön, ålder och etnicitet – men samspelar dessa markörer i en harmonisk treenighet eller fungerar de som en Bermuda-trekant som får allt att försvinna? Etnologen Bjørg Kjr undersöker vad som rent konkret sker i samspelet mellan barn och vuxna i deras vardag på ett fritidshem.
När skola och barnomsorg ska samarbeta är det i många fall lärarna som dikterar villkoren. Enligt Jan Hjelte vid Umeå universitet skulle samarbetet bli bättre om de olika yrkesgrupperna fick ökad kunskap om varandras verksamheter.
I Björn Haglunds avhandling, Traditioner i möte. En kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med samlingar i skolan, studeras fritidspedagoger som arbetar med barngrupper under skoltid. Avhandlingens resultat pekar på att fritidspedagoger kan bidra till att utveckla och integrera fritidshemmens och skolans traditioner. Det finns dock inte någon automatik i att skolans arbete utvecklas enbart för att fritidspedagoger deltar i arbetet.
Trots ambitionerna i läroplanen, har pedagogiska utvecklingsfrågor svårt att få fotfäste i skolan. Verkligheten styrs i stället av ekonomi, traditioner och tidsbrist. Det konstaterar Jan Gustafsson vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla i sin doktorsavhandling i pedagogik.
Doktorsavhandling i pedagogik och didaktik av Jan Gustafsson
Måndagen den 27 maj hälsar Umeå universitets rektor Inge-Bert Täljedal de 21 doktoranderna vid den Nationella forskarskolan i pedagogisk arbete välkomna.
Skolbarn har oftast flera timmar ledigt från skoldagens slut till dess att föräldrarna kommer hem från arbetet. Frågan om hur barnen ska tillbringa denna tid har setts som problematisk under hela 1900-talet. Samhällets ambition har varit att skapa ett helhetsperspektiv på barns behov. Detta perspektiv har formats i spänningsfältet mellan olika aktörer inom skolbarns-omsorgen. Om detta handlar den avhandling som Malin Rohlin i dagarna lägger fram vid Stockholms universitet.
