Forskare vid Lunds universitet har upptäckt en mekanism som gör att cancerceller vid akut myeloisk leukemi kan undvika kroppens immunförsvar. Genom att blockera mekanismen med en antikropp kunde de återställa immunförsvarets förmåga att döda cancercellerna.
Immunterapi har förändrat behandlingen av många cancersjukdomar, men vid blodcancer har framstegen varit begränsade. Akut myeloisk leukemi (AML) är särskilt svårbehandlad, med en femårsöverlevnad på drygt 30 procent. Behandlingarna är ofta aggressiva och kan innebära både kraftiga cellgifter och stamcellstransplantationer.
Mål för riktad behandling
Forskare vid Lunds universitet har velat undersöka om det går att hitta ytproteiner som är unika för leukemiceller – och därmed kunna fungera som måltavlor för mer riktad behandling.
– Om sådan proteiner inte finns på friska blodceller skulle man potentiellt kunna slå mot tumören – utan att skada det friska blodsystemet, säger Thoas Fioretos, professor i klinisk genetik vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
I en studie lyckades forskarlaget identifiera ett tidigare okänt ytprotein som uttrycks på leukemistamceller, men inte på friska blodstamceller. Upptäckten gjordes genom en kartläggning av proteiner hos leukemistamceller i benmärgsprover från tre patienter med särskilt svårbehandlad AML.
Resultaten jämfördes sedan med blodstamceller från friska personer. Fynden bekräftades i ytterligare 50 patienter med AML. Det var då forskarna upptäckte att ytproteinet – med namnet SLAMF6 – bara uttrycks på de sjuka cellerna.
Hjälper cancercellerna att växa
Forskarna studerade sedan proteinets funktion med hjälp av gensaxen Crispr/Cas9. Proteinet visade sig ha en central roll i hur cancercellerna undviker upptäckt av immunförsvarets T-celler, vilket gör att de kan fortsätta växa ostört.
Och det visar sig att mekanismen går att angripa.
– När vi blockerade ytproteinet med en specifik antikropp vi tagit fram i samarbete med SciLifeLab Drug Discovery and Development Platform, kunde T-cellerna plötsligt känna igen och döda cancercellerna – både i provrör och i möss, säger Carl Sandén som är forskare vid Lunds universitet.
T-celler aktiveras när protein blockeras
Det var som att slå på strömbrytaren till immunförsvaret igen. När ytproteinet gör sitt jobb hjälper den cancercellen att komma undan immunförsvaret, men genom att stänga av den med den framtagna antikroppen kunde immunförsvarets T-celler angripa och döda cancercellerna.
– Vår upptäckt kan delvis förklara varför immunterapier hittills haft begränsad effekt i AML. Det är ett viktigt steg framåt, men det kommer krävas fortsatt forskning och kliniska prövningar innan detta kan bli aktuellt som behandling för en patientgrupp som är i stort behov av nya terapier, säger Niklas Landberg, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare på Hematologen vid Skånes universitetssjukhus.
Immunterapi – ett snabbt växande forskningsfält
Immunterapi är en revolutionerande behandling vid olika cancerformer. Sedan godkännandet av immunterapi baserad på antikroppar, de första så kallade checkpointhämmarna, har forskarvärlden jagat svar på varför många patienter inte svarar på dessa behandlingar – och hur fler tumörers försvarsmekanismer kan brytas ned.
Nya måltavlor, som den nu aktuella mekanismen som upptäckts av forskarna i Lund, öppnar för mer precis och effektiv immunbehandling.
Studien är ett steg mot mer individualiserad cancerbehandling, där varje patients tumör kan angripas utifrån sina unika egenskaper och försvar. Arbetet med att vidareutveckla och testa antikroppen fortsätter nu, med siktet inställt på framtida kliniska prövningar.
Vetenskaplig artikel:
Aberrant expression of SLAMF6 constitutes a targetable immune escape mechanism in acute myeloid leukemia, Nature Cancer.
