Utbyggnaden av vattenkraft under 1900-talet slog hårt mot vildlaxen i Norrlands älvar. Förlusten av laxen påverkade inte bara ekosystemen, utan också livsstilen och de kulturella värden som vuxit fram kring laxfisket. Det visar en avhandling i historia vid Luleå tekniska universitet.
En avhandling, som undersökt drivkrafter och maktrelationer bakom det industrialiserade Norrland, fokuserar på åren 1940–1970. Då var utbyggnaden av vattenkraften som mest intensiv och laxpopulationen minskade snabbt.
Eftersom laxen är en nyckelart påverkades både livet i vattnet och ekosystemen på land. Människorna som levde vid älvarna gick miste om en ekonomisk resurs men även kulturella värden försvann.
– Ägandet av fiskevatten och redskap var i hög utsträckning gemensamt. Laxfisket krävde samarbete i byarna. Det hade en viktig kulturell och social betydelse. Genom sitt kollektiva arbete fick människorna kunskap om naturen, säger Johan Cederqvist, som skrivit avhandlingen vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.
Laxodling accepterades
Många ville skydda laxen, men i debatten var det få som försvarade vildlaxen för dess egen skull. I stället lyftes laxodling fram som ett relativt okontroversiellt alternativ. Johan Cederqvist menar att detta speglar den västerländska kulturens distanserade relation till fiskar.
– Fiskar liknar inte oss och de lever under vattenytan. Det gör fisken som djurgrupp särskilt utsatt. De mekanismer som kraftigt reducerade vildlaxpopulationen är delvis samma mekanismer som hotar sillen och torsken i Östersjön idag.
Industrins nytta gick före
I avhandlingen undersöks inte bara vattenkraftens påverkan på laxen och laxfisket, utan även hur flottning och massafabriker bidrog till utvecklingen. I takt med att industrialiseringen tog fart minskade också det juridiska utrymmet för lokalbefolkningen att göra motstånd mot förändringarna – trots att många levde av laxfisket.
– Ur laxfiskarnas perspektiv blev det en ond spiral. När en industri skulle etableras vägdes dess ekonomiska nytta mot laxfiskets ekonomiska nytta. Varje industriell nyetablering minskade laxpopulationen och därmed dess ekonomiska värde. För var gång blev det därför lättare att argumentera för att industrinäringen skulle prioriteras, säger Johan Cederqvist.
Så gjordes avhandlingen
Avhandlingen baseras framför allt på litteratur- och arkivstudier. I det studerade materialet ingår bland annat vetenskapliga tidskrifter, pressmaterial, rapporter och dokument från utredningar, vetenskaplig litteratur och domstolsmaterial. Utöver det har ett tiotal intervjuer gjorts med människor som har levt vid älvarna.
Avhandling:
Lost Salmon: A History of Decline and Population-Level Extinctions in the Swedish North, Luleå tekniska universitet.
